Sök:

Sökresultat:

4909 Uppsatser om Gruppćverkan - Sida 9 av 328

Standardiserat miljöarbete - ett betÀnkande kring ISO 14001 ur smÄföretags perspektiv / Standardized environmental work - a reflection about ISO 14001 from the perspective of small companies

Detta arbete har identifierat fyra betydande faktorer vars verkan resulterat i att de intervjuade smÄföretagen valt att inte organisera miljöarbetet enligt ISO 14001 standarden: fragmenterad kunskap om miljöproblem.

Grej och MojÀng : kan barn lÀra sig nÄgot av ett tv-program?

Trots att tv:n idag Àr en naturlig del av vÄra liv rÄder det skilda meningar om hur bra eller dÄligt det Àr för barn att titta pÄ den. Syftet med arbetet Àr att med hjÀlp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lÀra sig nÄgot av utbildningsprogram pÄ tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-ÄrsÄldern i tvÄ grupper och lÀt dem titta pÄ utbildningsprogrammet Grej och MojÀng. Vid det första tillfÀllet fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

FörÀldrar med verkan - ett sÀtt att stimulera barns lÀrande, genom kognitivt stöd i hemmet

Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.

Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Problemlösning i grupp i matematik

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lÀttare löser matematiska problem i grupp Àn de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod anvÀndes enkÀter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod pÄ sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de pÄ en enkÀt, för att se hur eleverna upplevde arbetssÀttet.

Det Àr roligt fast det Àr jobbigt : En kvalitativ studie om hur elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever lÀs- och skrivaktiviteter.

NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..

"IdrottsÀmnets legitimitet"- en studie om varför vi ska ha idrott som skolÀmne

Under de senare Ären har det debatterats mycket om nedskÀrningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag Àr mycket intresserad av idrott Àr jag sÄledes Àven intresserad av vad som försiggÄr i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag bÄde kan befÀsta tidigare vÀrderingar och skapa nya perspektiv Ät mig sjÀlv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa nÄgra av de faktorer som ger idrottsÀmnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt Àmne. Jag tar upp följande frÄgestÀllningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar dÄ de sÀger att idrottsÀmnet Àr sÄ viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsÀmnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsÀmnet i skolan? Varför ska idrottsÀmnet finnas i skolan?Jag har anvÀnt mig av enkÀt för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsÀmnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansÄg att idrottsÀmnet Àr en viktig del av undervisningen i skolan..

Musik : En omvÄrdnadsÄtgÀrd som kan lindra det akuta smÀrttillstÄndet

Bakgrund: Den goda vÄrden syftar till att lindra mÀnskligt lidande, sÄsom smÀrta. Detta Àr inte alltid uppnÄtt inom den slutna sjukvÄrden idag, och patientens smÀrta blir inte lindrad. Musik kan anvÀndas som en hÀlsointervention inom sjukvÄrden och har visats ha en rad positiv inverkan pÄ patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvÄrdnadshandling har för verkan pÄ patientens smÀrttillstÄnd vid en akut smÀrta.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan pÄ ett akut smÀrttillstÄnd. Resultat: Resultatet visar pÄ att musik som en individanpassad omvÄrdnadshandling kan lindra patientens smÀrttillstÄnd.

Kan förberedelse förbÀttra individers upplevelse av grupparbete? : En experimentell studie om hur kunskap kring socialpsykologiska begrepp kan pÄverka individers upplevelse av att arbeta i grupp

SammanfattningTitel: Om individer fÄr förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta dÄ ses kunna förÀndra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik MÀkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLÀrosÀte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den hÀr studien bygger pÄ tidigare forskning som visat att om en vÄrdsökande i vÀntan pÄ sin lÀkartid fÄr hjÀlp till sjÀlvhjÀlp fÄr denna patient ut mer av behandlingen, jÀmfört med en patient som endast fÄtt vÀnta pÄ sitt lÀkarbesök. Det kan dÄ tolkas som att nÄgon form av sjÀlvhjÀlp, förberedelse, innan behandlingen Àr gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gÀlla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete fÄr information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det dÄ förbÀttra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge nÄgon inverkan pÄ elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

Problemet Travellers för irlÀndska staten - skapandet av etnicitet

Travellers pÄ Irland Àr ett resandefolk som hÄller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har lÀnge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en sÀrskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkÀnnande som etnisk minoritet. Varför irlÀndska regeringen Ànnu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 Ären som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gÄtt frÄn assimilering till integrering, frÄn att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmÀrksamma dem som en diskriminerad grupp.

Rullstolsburna cafébesökare och caféÀgares upplevelse av cafémiljö

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och caféÀgare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex caféÀgare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga caféÀgare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av caféÀgarna var insatta i den..

Ändliga grupper

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsÀtter med grundlÀggande begrepp och egenskaper hos grupper sÄsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjÀlp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ Àr abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvÀndningen till Lagranges sats i allmÀnhet inte gÀller men att Sylows satser finns istÀllet. Med hjÀlp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 Àr av primtalsordning.

FrÄga sÄ fÄr du veta: hur elevens frÄga i grupp anvÀnds pÄ
gymnasieskolan

Studien undersöker om och i sÄ fall hur elevens frÄga i grupp anvÀnds inom gymnasieskolan. Syftet var ocksÄ att undersöka om det Àr sÄ att lÀrare tror att elever lÄter bli att stÀlla frÄgor av rÀdsla för att verka dumma. TvÄ metoder anvÀndes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfÀllen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lÀrare i vars klasser observationerna gjordes.

Det b?rjar med skojbr?k. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Teamthink och/eller grupptÀnkande Vem vinner pÄ grupparbete?

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->