Undersökningens syfte var att granska vilket innehåll samhällskunskapslärare i grundskolans senare år tillskrev hållbar utveckling. Arbetets utgångspunkt var en kvalitativ fallstudie. Där-med utfördes kvalitativa intervjuer av fem utbildade och verksamma samhällskunskapslärare inom grundskolans senare år. Intervjuer som sedan analyserades med hjälp av intentionell analys. Undersökningen visade ett resultat av tre genomgripande och centrala teman i förhål-lande till undersökningens syfte.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare år har en negativ attityd till naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna uppsats är således att genom en enkätundersökning ta reda på om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjälp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning så att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga ämnen. Genom en gruppenkätsundersökning tillfrågades elever i årskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare år arbetar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att läs- och skrivsvårigheter uppstår. Studien bygger på intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare år.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sånger och kommunikation eller dialog mellan läraren och eleven används för att öka elevernas språkförståelse. För att upptäcka och förebygga att läs- och skrivsvårigheter uppstår användes olika tester som undersöker elevernas språkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gå vidare i sin undervisning.

Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna på grundskolans senare år läser i ämnet svenska som andraspråk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger från två olika skolor. I arbetet får läsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring ämnet. I resultatet framkommer det att de främsta skälen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehåll och språkliga nivå samt elevernas erfarenheter, förförståelse och språkliga nivå. Det är viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och känna igen sig i en text.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna.

Utifrån nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstått. Studien är en kort undersökning av ämnesintegreringen mellan matematik och trä- och metallslöjd med fokus på geometri i grundskolans senare år. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Även fördelar och nackdelar med ett ämnesövergripande arbete av matematik och trä- och metallslöjd utifrån lärar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklärare med olika ämneskombinationer i grundskolans senare år samt nio elever i årskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår.

För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

SammanfattningI detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka olika uttryck för svenskämneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare år i ämnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hämtat och sammanställt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jämförelse mellan de båda. Resultatet pekar på stor splittring i ämnessyn i såväl styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, både inom enskilda och vid jämförelse av olika dokument. De dominerande ämneskonceptionerna skiljer sig åt mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7?9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna.

The goal of this study is to examine what five teacher?s impression of the teacher?s role is in their previous years. How important the ?joy at work? is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the? joy at work? and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi?s Flow and Antonovsky?s Salutogenesis (KASAM).The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen?s chapter of ?content analysis? as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis.