Sökresultat:
19169 Uppsatser om Grundskolans tidigare ćr - Sida 3 av 1278
Vilken Àr den engelska skönlitteraturens plats i undervisningen? : -En kvalitativ studie kring anvÀndningen av engelsk skönlitteratur i grundskolans tidigare Är
Syftet med arbetet Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är ser pÄ anvÀndandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och anvÀnds.Arbetet Àr ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvÀrdering och reflektioner av egen undervisning inom ÀmnesomrÄdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sÀtta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar pÄ att anvÀndandet av engelsk skönlitteratur redan frÄn grundskolans tidiga Är Àr möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i sprÄkutvecklande syfte. Resultaten pekar Àven pÄ att definitionen av vad som Àr skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig Ät mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet Àr att anvÀndandet av lÀromedel och icke autentiska texter Àr vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga Är..
Skolans frÀmjande arbete gÀllande elevers psykiska hÀlsa : En studie med tre skolor i grundskolans tidigare Är
Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.
En undersökning om kultur och estetiska lÀrprocesser i grundskolans tidigare Är
Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa begreppet estetiska lÀrprocesser och ta reda pÄ hur bekant verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är Àr med detta begrepp. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser Àr synlig i klassrummen. Litteratur som jag anvÀnt mig av
behandlar tidigare forskning kring Àmnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och
Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har sĂ„ mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska lĂ€roprocesser. Ăven om viljan finns dĂ€r sĂ„ saknas modet att gĂ„ utanför det traditionella och kunskapen som krĂ€vs.
Klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande. : Gruppintervjuer med elever och pedagoger i grundskolans tidigare Är.
Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.
Geografiundervisning i praktiken
VÄrt arbete bestÄr av en empirisk undersökning dÀr vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lÀrare i grundskolans tidigare Är tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsÀtter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla pÄ geografiÀmnets bredd och möjligheter. GeografiÀmnet har en sÀrstÀllning dÄ det Àr tvÀrvetenskapligt och stÄr med ett ben i samhÀllsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fÄtt diskuteras ocksÄ utifrÄn en sociokulturell kunskapssyn.
Bilder av islam- En analys av bilder av islam i lÀromedel för grundskolans tidigare Är.
Syfte med undersökningen Àr att studera hur vissa lÀromedelsförfattare anvÀnder bilder i kapitlen om islam i lÀromedel för grundskolans tidigare Är. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartlÀggning av resterande bilder i tre utvalda lÀroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jÀmförelse mellan lÀroböcker frÄn 1980-, 90- och 2000-talet.
I min studie av bilderna anvÀnder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i lÀromedel och gör en historisk överblick av lÀromedelsbilden.
Analysen visar pÄ vikten av att skilja pÄ religöst utövande och politisk Islam i bild.
Bakgrund eller brÀnsle? LÀrares uppfattningar om att anknyta till elevers erfarenhet
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mĂ„ngkulturellt klassrum pĂ„verkar möjligheten att anknyta till elevers erÂfarÂenhet. Det emÂpiÂriska materialet bestĂ„r av en gruppintervju och fem enskilda interÂvjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgĂ„ngsÂpunkten tas i John Deweys syn pĂ„ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frĂ„n interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prinÂcipÂen om att anknyta till elevers erfarenhet Ă€r vĂ€l förankrad hos lĂ€rarna, och att de synligÂgör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett ytÂterÂligare fokus pĂ„ erfarenÂhetens dynamiska aspekt bĂ€ttre överensÂstĂ€mma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lĂ€rande för eleverna.
Blir en annan kraft nÀr man samarbetar
Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin
dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för
att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger
(Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga
undervisning.
För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och
fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta
arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna
integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr
material, intresse, tid och yta.
Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..
Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens anvÀndning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare Är.
Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens anvÀndning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare Är..
Hur kan intresse utvecklas för fysik och kemi i grundskolans tidigare Är : - En analys av tidigare forskning
I den senaste PISA undersökningen frÄn 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, lÀsning och naturvetenskap hos femtonÄringar runt om i landet. Sverige var det land som försÀmrat sina resultat mest av alla deltagande lÀnder inom samtliga omrÄden. Detta tyder pÄ att nÄgot mÄste göras. Vi har studerat hur man kan vÀcka intresse för Àmnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.
Estetiska aktiviteter i NO-undervisningen : En studie av estetiska erfarenheter för elever i grundskolans lÀgre Äldrar
Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.
?Det Àr jÀttesvÄrt, nÀstan omöjligt? : En studie kring hur lÀrarna individualiserar matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är
Föreliggande studie syftar till att studera hur nÄgra lÀrare individualiserar matematikundervisningen till varje enskild individ för att utveckla deras matematiska kunskaper i grundskolans tidigare Är. Detta görs genom att observera och intervjua tre lÀrare i Ärskurs tvÄ och Ärskurs tre. Resultatet visar att den huvudsakliga individualiseringen frÀmst sker till elever som finner matematiken svÄr och till elever som arbetar med snabbt tempo och med stor förstÄelse till det matematiska innehÄll som behandlas. LÀrarna individualiserar matematikundervisningen genom att variera material och att anpassa Äterkoppling till den enskilda eleven..
Betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans tidigare Är : En kvalitativ studie om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar kursplanen Lgr 11 och dess betygssystem.
Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.
Betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans tidigare Är : En kvalitativ studie om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar kursplanen Lgr 11 och dess betygssystem.
Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa.Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.
En lÀrobok i Àmnet bild
Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ undervisande lÀrare i
Àmnet bilds nyttjande av lÀroböcker och hur stort behovet Àr efter ett nytt.
Undersökningen fokuserar pÄ grundskolans senare Är. Tidigare forskning
visar att lÀrare i Àmnet sÀllan anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen.
Tidigare forskning visar Àven att det Àr frÀmst nyexaminerade eller
obehöriga lÀrare i Àmnet bild som nyttjar lÀroboken. Teoretiska
utgÄngspunkter och diskussioner angÄende lÀrobok som verktyg redogörs.