Sök:

Sökresultat:

19016 Uppsatser om Grundskolans tidigare ćr - Sida 2 av 1268

Geografi- ett Àmne med starka traditioner? Intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ vad som styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare Är i förhÄllande till styrdokumenten samt hur lÀrarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar Àven upp vad som styrde ÀmnesinnehÄllet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vÄr undersökning genom att intervjua sex lÀrare, varav fyra geografilÀrare och tvÄ andra ÀmneslÀrare. Resultatet visar att lÀrare i skolan anvÀnder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. UtifrÄn vÄra intervjuer anser vi att det lÀggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lÀrarna inte har nÄgon kontinuerlig Äterkoppling med eleverna och deras arbete..

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är : - En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektiv

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

Utomhusmatematik : Ett sÀtt att variera undervisningen i grundskolans tidigare Är

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Hur upplever flickor pÄ grundskolans senare Är samundervisningen i Àm

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor pÄ grundskolans senare Är upplever samundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Tidigare forskning visar att flickor fÄr i medelsnitt ett lÀgre betyg i samundervisning Àn vad de fÄr i sÀrundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslÀrare visar att min undersökningsskola hade en mera jÀmstÀlld betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt Àn vad tidigare forskning i Àmnet pÄvisat..

BildsprÄket i lÀrandet : Bilderbokens betydelse i lÀs- och skrivinlÀrning

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med bild och bildsprÄk samt anvÀndningen av bilderböcker i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftets frÄgestÀllningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare tidigare Är samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lÀrare om bild som Àmne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare Är? Vad fyller bildsprÄket för syfte betrÀffande lÀs- och skrivinlÀrning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanstÀlld av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att anvÀndas med hjÀlp av dess bildsprÄk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn pÄ bild som Àmne samt en antydan till en viss Àngslan i att undervisa i bild.

Professionell konflikthantering i grundskolans tidigare Är - en sjÀlvklarhet?

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare Ă„r. Är det en sjĂ€lvklarhet att arbetande lĂ€rare ute pĂ„ skolorna arbetar med konflikter pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg anvĂ€nder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstĂ„r? Vad tycker eleverna om lĂ€rarnas sĂ€tt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lĂ€rare? Dessa var frĂ„gor som vi stĂ€llde oss och gjorde dĂ€rmed studier ute pĂ„ tvĂ„ grundskolor för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor..

Kunskap genom lek : En studie om pedagogers uppfattningar om den styrda leken som pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare Ă„r

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angÄende styrd lek i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av pedagogers förestÀllningar om styrd lek, samt för att fÄ en beskrivning av hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten, anvÀndes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare Är. Dessa pedagoger var slumpmÀssigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig Ät. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn pÄ styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

LÀs- och skrivinlÀrning- Pedagogers arbete med sprÄkutveckling i grundskolans tidigare Är

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

SamhÀllsrelaterad undervisning i naturvetenskap - kvalitativa intervjuer med NO-lÀrare i grundskolans tidigare Är

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

?...de kommer aldrig att glömma det. Jag tror det sitter hela livet nÀr man lÀr med kroppen." - en undersökning om Àmnesintegrering av estetiska uttryck.

Uppsatsen problematiserar Àmnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska Àmnena i grundskolans tidigare Är. VÄra frÄgestÀllningar berör, om och hur de estetiska uttrycken anvÀnds i undervisningen av teoretiska Àmnen samt vilket utrymme de fÄr och vad detta beror pÄ. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Är (förskoleklass ? Äk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Estetiskt kunskapande : en studie om vilken plats estetisk verksamhet har i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

SamhÀllskunskap- ett sjÀlvklart Àmne i grundskolans tidigare Är?

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur skolÀmnet samhÀllskunskap fungerar i grundskolans tidigare Är. VÄrt huvudÀmne samhÀllsvetenskap och lÀrande har bitvis kÀnts spretigt och inte alltid applicerbart pÄ de yngsta eleverna. Undersökningen bygger pÄ observationer, enkÀter, intervjuer samt bakgrundsforskning med hÀnvisning till den förÀndrade lÀrarutbildningen. Den slutsats vi nÄtt fram till Àr att vi Àr mer Àn tillrÀckligt utrustade för att möta den pedagogiska verklighet som finns i de olika skolverksamheterna. Vi har Àven fÄtt en mer nyanserad bild av framarbetandet av den nya och faktiskt unika lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola.

IKT i skolan : En intervjustudie av attityder, utbildning och förutsÀttningar gÀllande IKT i grundskolans tidigare Är.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.    Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?     I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.

Elevers kunskaper i matematik : Kan eleverna det de förvÀntas kunna nÀr de börjar Är 7?

Syftet med examensarbetet Àr att se om eleverna nÀr de slutar Är 6 har de kunskaper i geometri som de förvÀntas ha nÀr de börjar Är 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har anvÀnt i grundskolans tidigare Är. Mina frÄgestÀllningar förvÀntas ge svar pÄ vad eleverna kan, vad lÀrarna anser att eleverna kan, vad lÀrarna förvÀntar sig att eleverna ska kunna nÀr de börjar Är 7 och hur lÀrarna i de tidigare skolÄren har arbetat med matematikFör att ta reda pÄ svaren höll jag intervjuer med matematiklÀrarna pÄ skolan som har grundskolans senare Är, ett diagnostiskt test med alla elever i Är 7 och korta intervjuer med lÀrarna som eleverna hade i grundskolans tidigare Är. Dessutom studerades bÄde nationella och lokala styrdokument för att ta reda pÄ om lÀrarnas förvÀntningar stÀmmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det Àr inget omrÄde inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns nÄgra som eleverna kan relativt bra, namnet pÄ de enkla geometriska figurerna, mÀta strÀckor och att uppskatta lÀngder och areor. LÀrarnas förvÀntningar av vad eleverna bör kunna stÀmmer relativt bra överens med vad styrdokumenten sÀger att de ska kunna men vad eleverna kan Àr lÀrarna inte överens om.En skola i undersökningen utmÀrker sig genom att resultatet frÄn denna skola ligger mycket högre Àn för de andra skolorna.

Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna : NÄgra lÀrares uppfattningar i grundskolans tidiga skolÄr

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->