My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. .

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala Grundskolan och en kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i Grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden..

Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av Grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av Grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i Grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka om läsning av skönlitteratur kan väcka en medvetenhet om och motverka mobbning. Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en outnyttjad resurs inom skolans undervisning och borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Arbetet förankrades i skollagen, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), kursplanen för Grundskolan i svenska och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i två klasser bestående av totalt 37 elever i år 4. Den metod vi använde oss av vid undersökningen var intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka de bakomliggande orsakerna kan vara till att en algoritm för långdivision inte längre i någon större omfattning lärs ut i skolan och även hur långt avvecklingen av divisionsalgoritmen i det allmänna medvetandet har kommit.Uppsatsen bygger dels på två enkäter riktade till grupperna lärare och allmänhet, ett divisionstest med elever i år ett på gymnasiet samt på litteraturstudier och tre telefonintervjuer med läromedelsförfattare. Vad som visat sig är att det är få människor under 40 år och med en bakgrund i den svenska Grundskolan som behärskar en potent divisionsalgoritm. Det kan konstateras att kunskapen att utföra en standardalgoritm för division med flersiffrig nämnare i alla fall i denna undersökning inte längre finns bland eleverna i den svenska skolan och att den situationen bär skolöverstyrelsens och lärarkårens välsignelse. Det är dock en öppen fråga om utvecklingen dit föregåtts av genomtänkta beslut. .

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i Grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsärskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod är strukturerade observationer genomförda av två observatörer i en grundskoleklass och i en särskoleklass på samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka några kan anses utgöra förutsättningar för en inkluderande undervisning. Dessa är: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, ledarskapsmodeller, cooperativt lärande (samarbetsinlärning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar på likhet mellan de båda skolformerna beträffande användandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, där grundsärskolans pedagoger endast använder det aningen mer frekvent än Grundskolans pedagoger.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka hästens betydelse för att höja skolmotivationen hos elever som läst IV-program med inriktning häst.Teori: Studien är teoriprövande där den huvudsakliga teorin grundar sig i pragmatismen, där skola och samhälle bör vara sammankopplat. Till det pragmatiskta synsättet hör att man har nytta av kunskap i vardagen, alltså är ett samband mellan skola och fritid av stor vikt. Orsakssambandet om att hästen har positiv effekt på unga kvinnors motivation i skolan, leder till den kausala mekanismen som handlar om att eleven ser en meningsfull uppgift som ska utföras på skoltid, en känsla av att skolan är kopplat till verkligheten. Unga kvinnor lär sig att ta ansvar när de sköter om hästen, och stallmiljön utvecklar unga flickors ledarskap och tydlighet. Samtliga egenskaper som utvecklas har de även nytta av i vardagslivet.

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i Grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Det är med utgångspunkt i Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i Grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt krig förklaras och förmedlas i tre grundskoleläroböcker och i lika många gymnasieläroböcker. De fyra krig jag har valt att fokusera på är: Trettioåriga kriget, Napoleonkrigen, Andra världskriget och Vietnamkriget. Min metod bygger på en metod av Halvdan Eikeland och på Tom Wikmans tio principer för en god lärobok. Mina resultat visar att läroböckerna genomgående är ganska dåliga på att förklara orsakerna till de fyra krigen. Läroböckerna är heller inte speciellt elevaktiva utan upplevs som slutna texter.