Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring..

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur lärare betraktar förändringen från kvartsamtal till utvecklingssamtal. Vår studie har byggt på fem kvalitativa intervjuer med lärare på en högstadieskola i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal som kommit fram under intervjuerna är, tiden som samtalet får ta i både förberedelser och genomförande, den ökade omfattning av information som skickas till hemmen innan samtalen och den mer klargjorda struktur som finns för samtalet. Dessa faktorer upplever lärarna har skapat bättre förutsättningar för att kunna uppnå en bra dialog vid utvecklingssamtalet. Det är dialogen som lärarna upplever som den stora förändringen mellan kvartsamtalet och utvecklingssamtalet..

Examensarbetet Framtidens skolbänk som har utförts på avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med Grundskolan Vittra Adolfsberg. Skolbänken är till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsställningar i både sittande och stående position för alla elever oavsett längd och storlek. Dessutom ska skolbänken underlätta användandet av digitala undervisningsredskap såsom datorer och surfplattor. Examensarbetet består i att utveckla och konstruera en skolbänk som möjliggör detta utan att skolbänken blir för dyr eller för ömtålig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag så är projektet på konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att någon variant på mitt förslag skulle kunna kommersialiseras då det i dagsläget inte finns några liknande produkter på marknaden..

För att få en trygg identitet ska alla elever i Grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ?Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i Grundskolans årskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen.Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från Grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Det är med utgångspunkt i Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i Grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.

Syftet med denna undersökning var att se hur pedagoger definierar och upplever mobbning och mobbningsbeteenden. Fokus låg på den subjektiva upplevelsen. Undersökningens resultat baserades på sjutton semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom Grundskolan. Intervjufrågorna baserades på fem kategorier av mobbningsbeteenden som Rayner och Hoel (1997) tar upp. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter analyserades transkriberingarna genom att meningskoncentreras och meningstolkas för att sedan analyseras för att få fram gemensamma kategorier.

Majoriteten av den svenska befolkningen ersätter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talspråket medan de och dem traditionellt tillhör skriftspråket. Ända sedan 1970-talet har språkvårdare, svensklärare och språkintresserad allmänhet debatterat hur och hur mycket talspråket får synas i skrift. En fråga som väckt och fortfarande väcker reaktioner är just huruvida man får använda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i Grundskolan och Svenska A på gymnasiet innehåller båda mål som innebär att eleverna ska lära sig skilja på talat och skrivet språk. Trots detta är lärarkåren oense i frågan kring dom i skrift. I den här uppsatsen undersöks hur sex lärare ställer sig till dom i skrift samt hur elever idag använder de och dem.

AbstractIn the research made on the subject, homework, there are a lot of differences in the opinions regarding the meaning of homework/home assignments in the educational system today. Do they fill a purpose or do they only create social rifts and injustice.For my essay I chose to find out what attitude senior-level teachers have towards homework and what meaning it is considered to have on the students learning ability.My research is based on interviews with six senior-level teachers who all teach different subjects.The results showed that all of the interviewed teachers used some kind of home assignments in their teaching.Ultimately, the conclusion I reached is that the homework should be well prepared and given a lot of thought. The homework should also be interesting and meaningful to the students to promote the learning process..

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i Grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande.

1980 infördes teknikämnet som obligatoriskt ämne i Grundskolan. När sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mål uppsatta redan för år 5. Sedan dess har det gått några år och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikämnet inte ser ut som det borde göra enligt läroplanen. Syftet med detta arbete är att gå in och titta på faktorer som varit med och påverkat denna utveckling av ämnet. Arbetet är främst byggt på ett empiriskt tillvägagångssätt.

The purpose of the present study is to explore differences in the musical opinions and preferences and the quality of written language between pupils of two age groups (12 and 17 resp). Two classes were chosen, one from each age level. Each class/group was also divided by gender. The pupils asked to write an essay on their musical opinions and preferences. The essays were analyzed with respect to musical content and linguistic form.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i Grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Denna studie handlar om hur idrottslärare i högstadiet uppfattar begreppet motivation samt hur de ser på motivationsarbetet. Den metod som ligger till grund för denna studie är den kvalitativa ansatsen. Semistrukturerade intervjuer har används, där tio idrottslärare har medverkat. Resultatet visar att relationsarbetet mellan lärare och elev är kärnan för motivationsarbetet. Därtill framgår det att undervisningsinnehållet bör omfatta en stor variation av aktiviteter som kan erbjuda samtliga elever möjligheter att utveckla sina kunskaper inom ämnet.