Sök:

Sökresultat:

19811 Uppsatser om Grundskolan tidigare ćr - Sida 60 av 1321

IdrottslÀrares tankar kring hÀlsa : Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa?

The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn?t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students.I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn?t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students.

FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Ska man behöva kasta en molotowcoctail? : en undersökning om hur IV-elever upplevt sina senare Är i grundskolan

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilda eleven. MÄnga elever upplever idag att sÄ inte Àr fallet. De senaste Ären har elever som Àr obehöriga att söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet ökat i antal. 1998, dÄ de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.Studiens syfte Àr att undersöka möjliga faktorer som pÄverkat ungdomars högstadietid sÄ negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts pÄ personligt och allmÀndidaktiskt bemötande.

Ämnesintegrerat arbetssĂ€tt : LĂ€rarnas arbete med organisering och planering

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur olika lÀrare inom grundskolan kan organisera och planera ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt och hur det Àmnesintegrerade arbetssÀttet kan frÀmja elevernas lÀrande och utveckling. Bakgrunden Àr att samhÀllet har utvecklats och blivit styrt av mÄl, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhÀllet till ett kunskapssamhÀlle som i sin tur pÄverkat lÀrarrollen. LÀrarna ska strÀva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Barns skrivglÀdjeEn vÀg till att bli en god lÀsare?

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr, att undersöka om barns skrivglÀdje kan vara en vÀg till att bli en god lÀsare. Barns skrivande hamnar dÄ i fokus för lÀsinlÀrningen. UtgÄngspunkter för vÄrt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, frÀmst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter frÄn olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar att barns skrivglÀdje kan leda till att de blir goda lÀsare.

Sött jordgubbar: högstadieelevers attityd till grammatik

VÄrt examensarbete belyser den svenska grammatiken i grundskolan. Viktiga utgÄngspunkter Àr grammatiken i skolan och grammatikens historia. Syftet med vÄr undersökning var att se vad högstadieelever har för attityd till grammatik. Vi har gjort en enkÀtundersökning med 42 elever, varav 21 var pojkar och 21 var flickor, 10 intervjuer. Det redovisas i tabeller och diagram.

Varför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem? : En studie av situationen i en internationell gymnasieklass

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

Barn-djurinteraktioner i svenska grundskolan : sker det och varför?

Forskning har visat pÄ goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden Àn barn som har lÀgre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har Àven visat sig hÄlla i sig till vuxen Älder. Studier visar att en hunds nÀrvaro i ett klassrum kan pÄverka eleverna sÄ att de fÄr högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bÀttre socialt interagerade. Kombineras hundnÀrvaro med social trÀning för barnen blir effekten att barnen visar Ànnu mindre aggressivitet Àn om barnen endast fÄr social trÀning.

Datorkommunikation mellan lÀrare och förÀldrar

Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhÀlle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lÀrarna i grundskolan har för instÀllning till att anvÀnda datorkommunikation i deras kontakt med förÀldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle pÄverka/pÄverkar stressen i lÀrarnas arbete pÄ ett positivt sÀtt. Resultatet av uppsatsen visar att lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.

40 Är av kursplaner : en kartlÀggning av engelskÀmnets utveckling i den svenska grundskolan 1962-2000

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förÀndrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar sÄledes till att kartlÀgga kursplanernas utveckling av engelskÀmnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgÄngspunkt frÄn en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen frÄn 1994 skiljer sig frÄn varandra rörande beskrivningarna för de grundlÀggande kunskapsomrÄdena ?höra?, ?tala?, ?lÀsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framtrÀder i kursplanerna och de sprÄkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.

Agera för att underlÀtta - en beskrivning av pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Verksamhetsstyrning i grundskolan - En vÀg till goda förutsÀttningar för inlÀrning

This study investigates how performance management in primary schools can facilitate learning, relating to theories of efficient schools. This is done through a qualitative study of the performance management systems in two public primary schools in Sweden. The schools selected were similar in all major aspects, except pupil grades, where there was a clear difference between the schools. The analysis revealed differences in how the schools handled the process of management by objectives, the professional development of teachers as well as routines, rules, and policies. We conclude that having a rooted process for management by objectives, professional development of teachers, and clearly formalized values, gives a school a good foundation to support a pupil's learning and development..

Zlatans vÀrde i ett vÀrdegrundsarbete. : En studie av vÀrden och vÀrdegrunden i grundskolans styrdokument samt Jag Àr Zlatan Ibrahimovic och förslag pÄ hur de kan förenas i ett deliberativt samtal.

Den hÀr uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning Àr dock ett stort omrÄde, och en problematisk term att förklara. En anledning till det Àr det kan ta sig uttryck pÄ sÄ mÄnga olika sÀtt. DÀrför kan man sÀga att uppsatsen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen skriver jag om vad nÄgra olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjÀlp för att förstÄ varför mobbning kan uppstÄ.

LÀrares livsvÀrld. Fyra lÀrares förutsÀttningar att arbeta med elever med autismspektrum i en förÀndrad skola för alla

Syfte: I och med en förÀndring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstÄnd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte lÀngre sÀrskolan. Denna förÀndring i lagtexten innebÀr stora förÀndringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsÀttningar för en sÄdan, dÀrav anvÀndningen av ?en förÀndrad skola för alla?.Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringen gÀllande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lÀrare i grundskolan och hur lagÀndringen pÄverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lÀrarnas beredskap, instÀllning och kunskap med fokus pÄ hur detta pÄverkar deras lÀrarroll i en förÀndrad skola för alla. Teori: Studien Àr hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvÀrldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lÀrare som har elever med autismspektrumtillstÄnd i sina klasser har genomförts.

SprÄkvalet i grundskolan

Eleven kan vÀlja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna sprÄk inför Äk 6. Det Àr en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess pÄbörjades det andra sprÄket i Äk 7. SprÄkvalet Àr dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebÀr att de kan vÀlja bort Àmnet moderna sprÄk och istÀllet lÀsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). SprÄkvalet stÀller pÄ grund av den hÀr valmöjligheten höga krav pÄ grundskolan.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->