Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och intresse för att vilja lära sig..

Denna studie avhandlar möjligheten att använda pedagogiska datorspel för att möta dagsfärska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens två frågeställningar ämnar att undersöka om datorspelsanvändande kan motiveras utifrån skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstår i klassrummet vid ett införande. För att svara på frågorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog använts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter på motivation, variation, individanpassning och digitala färdigheter. Att alla dessa områden är viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att användningen av datorspel skall bli en framgång måste dock många områden klaffa.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen.Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning..

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vår utbildning har vi fått anledning att utbyta erfarenheter från våra år som pedagoger i ämnet. Forskning visar att positiv attityd ger bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förändras med stigande ålder. Påverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan även av hemmet? Vi ville ta reda på mer om hur matematik uppfattas av elever och föräldrar och därför gjorde vi en undersökning om huruvida föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Syftet med denna uppsats är att jämföra engelska läromedel för årskurs 3 med läroplanen och kursplanen i engelska samt att se om läromedlen tar hänsyn till tidigare språkforskning. Vi har analyserat tre olika läromedel, både textbok och arbetsbok, det vill säga totalt sex böcker. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys. Det innebär att vi ställt fyra frågor utifrån den engelska kursplanen för årskurs 1-3 och läroplanen. Inget av de läromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och läroplanen helt.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? två studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachers´ and special educators´ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet. Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsärskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter när det gäller autism och Asperger syndrom.

Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till konflikter mellan elever och vilka modeller de använder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till studien har vi genomfört en litteraturstudie som behandlar ämnet konflikt och orsaker till varför de uppstår. Det är viktigt att som lärare ha grundläggande kunskaper inom konflikter och konfliktlösning, eftersom de dagligen uppstår tvister i skolan. Den undersökningsmetod vi använt oss av består av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sju pedagoger på två olika grundskolor i mellersta Sverige.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att kartlägga hur fyra stycken lärare i grundskolan inom ämnet idrott och hälsa hanterat övergången från Lpo 94 till Lgr 11. Följade är frågeställningarna:Hur har lärarna upplevt arbetet med implementeringen av Lgr 11?Vilka attityder har lärarna till den nya Läro- och kursplanen?I vilken mån tror lärarna att deras arbete kommer att förändras med Lgr 11?MetodDå syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka en förändringsprocess i skolan och således användes en ändamålsenlig metod. Vi valde att utföra intervjuer med en öppet riktad struktur där antalet intervjuer var fyra stycken. Urvalet av idrottslärare från grundskolan var ett bekvämlighetsurval och vi valde medvetet lärare med olika lång erfarenhet inom yrket.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande.