Elever med funktionsnedsÀttning har under sin skoltid varit med om mÄnga förÀndringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i sÀrskolan, andra har frÄn tidig Älder fÄtt sin diagnos och mottagits direkt i sÀrskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet Àndrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstÄnd bara fÄr tillhöra sÀrskolan om de Àven har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta Àr att grundskolan fÄtt ta emot elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet Àr att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att stÀndigt vara med och pÄverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillÄtande lÀrmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmÄgor och vÀxa som mÀnniskor.

Syftet med denna studie Àr att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hÄllbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i VÀstra Götalands lÀn. DÀrutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvÀrderas och det lÀrande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlÀtta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under tvÄ halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förstÄelse kring dessa begrepp.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt för utförandet av vÄr studie och den forskningsmetod vi anvÀnt oss av Àr aktionsforskning. För att kunna analysera vÄra data och fÄ fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sÀtt för skolan att förbÀttra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan frÀmja detta arbetssÀtt genom skolans organisation och pÄverkan av lÀrarnas förstÄelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, dÀr mentorskap ingÄr i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjÀlper till att strukturera lÀrarnas arbetsmönster sÄ att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det Àr dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som Àr avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbÀttringsstrategier och vidare forskning.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

Dagens samhÀlle prÀglas av en mÄngfald som sjÀlvklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vÄr undersökning Àr att skaffa oss kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot denna mÄngfald. Vi Àr Àven intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begrÀnsningar lÀrare ser i undervisningen ur ett mÄngfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ forskning dÀr intervjuer med nÄgra lÀrare i samhÀllsorienterande Àmnen i grundskolans senare Är samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanstÀllningen av dessa intervjuer som genomförts med lÀrare frÄn de senare skolÄren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mÄngfald Àr och vad det fÄr för betydelse för lÀraryrket.

Syftet med denna studie Àr att (1) ta reda pÄ hur bra eleverna Àr pÄ att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda pÄ vilka typer av fel som eleverna oftast begÄr och (3) faststÀlla vilka skillnaderna Àr mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig pÄ en undersökning av nationella prov för Ärskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar pÄ frÄgan om hur bilden av problemlösning ser ut. DÀrtill utreds frÄgan om vad som kan ha orsakat en eventuell försÀmring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermÄliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillÀmpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund anvÀndes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur specialpedagoger pÄ grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan Àr mer inriktad mot att eleverna ska nÄ mÄlen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jÀmföra metoder och arbetssÀtt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som vi genomförde pÄ 25 specialpedagoger inom respektive skolform. EnkÀten som vi anvÀnt i undersökningen bestod av tvÄ delar, dÀr den första delen handlade om kompensatoriska hjÀlpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frÄgorna i enkÀten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vÄr uppfattning att man pÄ grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssÀtt medan man pÄ gymnasieskolan arbetade mer mot mÄlen i kurserna stÀmmer.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Genom Avtal 2000 Àndrades lönesystemet för lÀrare sÄ att de som sista grupp pÄ tjÀnstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesÀttare av lÀrares prestationer stÀller mÄnga ledarskapsfrÄgor pÄ sin spets: rektors nÀrhet och legitimitet, möjligheterna att hÄlla sig informerad om vad som sker pÄ skolan och inte minst rektors kommunikativa förmÄgor. Min magisteruppsats Àr en av de första pÄ LÀrarutbildningen inom Àmnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels pÄ en intervjuundersökning dÀr rektorer och lÀrare fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de upplevt de första Ärens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels pÄ en bred teorigenomgÄng. Intervjusvaren ger ingÄngar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhÀllsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Denna studie syftar till att undersöka tre andrasprĂ„kslĂ€rares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna vilken skönlitteratur som lĂ€ses och hur den vĂ€ljs, hur lĂ€rarna undervisar med hjĂ€lp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskĂ€mneskonceptioner som gĂ„r att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgĂ„r det att de tre lĂ€rarnas undervisning har mycket gemensamt. ÖvervĂ€gande av verken Ă€r ungdomslitteratur, men det förekommer ocksĂ„ biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som lĂ€ses vĂ€ljs till stor del gemensamt pĂ„ de olika skolorna, men mĂ€ngden tillgĂ€nglig litteratur varierar pĂ„ de olika skolorna och Ă€r störst pĂ„ skolan som baserar all undervisning pĂ„ teman och kring skönlitterĂ€ra verk.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa elever har inte uppnÄtt den nivÄ i svenska sprÄket som krÀvs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lÀrare har ett viktigt uppdrag nÀr det gÀller att ge dessa flerkulturella elever rÀtt förutsÀttningar för en lyckad skolframgÄng, trots sprÄkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssÀtt i flerkulturella klasser. Arbetet avser ocksÄ att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom Àmnet uttrycker om hur lÀrare bör anpassa undervisning och arbetssÀtt till elever med utlÀndsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av tvÄ delar.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsÀmnet idag spelar en allt viktigare roll i vÄrt internationella samt mÄngkulturella samhÀlle, trots detta har Àmnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan Àr religionsÀmnet ett kÀrnÀmne och har dÀr en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasieskolan. För att göra omrÄdet mindre studeras denna övergÄng endast inom Àmnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur Àmnet Àr uppbyggt i teorin med de rÄdande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ÀmnesmÄl som skolan ska arbeta mot, till hur lÀrare och elever uppfattar och arbetar med Àmnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts pÄ en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lÀrare inom religionsÀmnet, samtliga var mÀn och de arbetade alla pÄ den aktuella gymnasieskolan.

Syftet med min uppsats har varit att ta reda pÄ om pojkars och flickors lÀsförmÄga skiljer sig Ät under Ärskurs ett. Jag har observerat elevernas lÀsnivÄ, lÀshastighet och lÀsstrategier. DÀrefter har jag stÀllt intervjufrÄgor för att undersöka deras lÀsförstÄelse samt tolknings- och reflektionsförmÄga.Resultatet har jag analyserat och jÀmfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda pÄ elever frÄn Ärskurs tre och uppÄt. Syftet var att undersöka om skillnaden i lÀsförmÄga mellan pojkar och flickor finns redan frÄn Ärskurs ett eller om skillnaden uppstÄr senare.Resultatet visar inte pÄ nÄgra större skillnader mellan pojkar och flickors lÀsförmÄga i Ärskurs ett. DÀrav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors lÀsförmÄga uppstÄr senare..