Syftet med mitt examensarbete var att skapa ökad förstÄelse för de organisatoriska förutsÀttningarna för lÀrare att göra didaktiska prioriteringar vid arbete med utomhuspedagogik vid tvÄ olika skolformer. Avsikten var Àven att undersöka hur lÀrare pÄ ett medvetet sÀtt inom ramen för den lokala skolplanen kan undervisa elever utomhus. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare frÄn tvÄ grundskolor, varav en Montessoriskola och en kommunal skola. Mina tvÄ frÄgestÀllningar var: Hur kan man som lÀrare arbeta med utomhuspedagogik pÄ ett medvetet sÀtt för att elever ska lÀra sig ett bestÀmt innehÄll i olika Àmnen? Hur kan man som lÀrare arbeta med utomhuspedagogik pÄ ett medvetet sÀtt för att elever ska lÀra sig en metod om hÄllbar utveckling med fokus pÄ miljö och natur? Viktiga resultat och slutsatser utifrÄn intervjuerna Àr att intervjupersonerna framhöll utomhuspedagogik som nÄgot positivt i grundskolan eftersom eleverna fÄr möjligheten att anvÀnda alla sina sinnen och se saker i sina rÀtta sammanhang.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om lÀroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi ? Religion och Religionskunskap ? Kompakt Àr lÀmpliga och aktuella att anvÀnda i undervisning trots att kursplanen kommer att förÀndras höstterminen 2011. Min undersökning har frÀmst varit inriktad pÄ kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya lÀroplanen för grundskolan, och i de ovan nÀmnda lÀroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i lÀroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lÀrobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att stÀlla mot den syn pÄ kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ?3.14 Religionskunskap? och ?Syfte?. FrÄgestÀllningen som jag har arbetat utifrÄn lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i grundskolan och i de utvalda lÀroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser fÄr det för elevernas lÀrande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk dÄ jag Àgnar mig Ät att bÄde tolka uppgifterna och mÀta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter Àr det mest frekventa inslaget i de lÀroböcker som jag har undersökt.

Den kommunala verksamheten stÄr stÀndigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste Ären har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp Àr styrt av en mÀngd lagar och regler vilket stÀller krav pÄ att inköpen sker pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av institutionella mekanismer öka förstÄelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nÄ en ökad förstÄelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsÀtt dÀr en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkÀt, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Denna studie har bestÄtt av 185 enkÀter som har besvarats av elever i grundskolans senare Är. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade pÄverkats av familjens förhÄllande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att lÀsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det Àr viktigt att lÀsa spanska eftersom det Àr ett stort sprÄk och dÀrför att det Àr anvÀndbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll dÄ dessa var vanligt förekommande, speciellt hade mÄnga elever varit i Spanien. Studien visade ocksÄ att mer Àn var fjÀrde elev har minst en förÀlder som talar eller förstÄr spanska, samt att en stor andel av förÀldrarna talar ett annat modernt sprÄk.

Syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra vilka uppfattningar lÀrare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt Àmne och att lustfyllda situationer pÄverkar elevers inlÀrning och utveckling positivt. FrÄgestÀllningarna i detta examensarbete syftar dÀrför till att synliggöra lÀrares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden.För att svara pÄ dessa frÄgor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lÀrare och fem elever pÄ skolor i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar pÄ lÀrares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lÀttare att lÀra sig.

Syftet Àr att utifrÄn vÀrdeteorins fem grundstenar, (behov, nytta, disponeras, överlÄta och begrÀnsad omfattning) dokumentera och analysera lÀmpliga metoder för vÀrdering av offentliga specialfastigheter. Detta Àr indelat i tvÄ vÀgar, dels hur de vÀrderas i innehavssituationen och dels vÀrdering vid en överlÄtelsesituation..

Den hÀr uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör pÄ tidningen hade gjort ett temanummer pÄ temat Mobbning pÄ jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansÄg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansÄg dÄ att hon hade blivit utsatt för censur.Med utgÄngspunkt i de pressetiska regler som gÀller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks hÀr hÀndelsen pÄ tidningen Strömvirveln, ett Är efterÄt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i hÀndelsen, dÀribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören.

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgÄngspunkt ifrÄn arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. VÀgledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts pÄ tre olika kommuner i SkÄne lÀn. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vÀgledarnas arbetsrum för att kunna göra sÄ verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som lÀsare lÀttare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vÀgledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och dÀr eleverna placerar sig pÄ de utplacerade stolar som Äterfinns i rummen. VÀgledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhÄllande till eleven vid vÀgledningssamtal.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur kartlÀggning av ett processflöde kan leda till förslag pÄ effektivisering. Studien Àr gjord pÄ uppdrag av företaget LKDATA i Linköping som ansvarar för bland annat Linköpings kommuns IT-system. Studien behandlar bestÀllningsprocessen av datakommunikation mellan kommunala verksamheter och LKDATA. En nulÀgesanalys gjordes för att skapa en förstÄelse för hur processen ser ut och för att identifiera vilka problem som finns. En kvalitativ metod valdes för insamling av data.

Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀgen till Individuella programmet (IV-programmet) har sett ut för sju ungdomar och vad de har haft för upplevelser av sin tidigare skolgÄng. Vi ville Àven fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna anser att de har blivit bemötta i skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Hur berÀttar ungdomarna om sig sjÀlva och sin skolgÄng, vad har ungdomarna haft för förvÀntningar pÄ sig sjÀlva och sina studieresultat under sin skolgÄng samt hur beskriver ungdomarna kontakter med skolpersonal?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sju ungdomar pÄ ett IV-program utanför Göteborg. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebÀr att vi anvÀnde oss av en intervjuguide men kunde frÄngÄ denna dÄ det behövdes.

De senaste Ären har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete pÄ kommunal nivÄ, frÀmst gÀllande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta Àr att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vÄrd och omsorg.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrdomar och förmÄga rörande hanteringen av naturkatastrofer pÄ olika myndighetsnivÄer i Sverige. LÀrdomar studeras utifrÄn ett verkligt exempel: skogsbranden i VÀstmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen Àr att studera Uppsala kommuns förmÄga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet anvÀnds tvÄ teoretiska modeller: FramgÄngsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. FramgÄngsfaktorerna anvÀnds sedan för att se om lÀrdomar har inhÀmtats ur skogsbrandskatastrofen.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.