Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Den föreliggande undersökningen har som syfte att undersöka hur man har anordnat undervisningen för svenska som andrasprÄkselever i de kommunala grundskolorna i en mindre kommun med ett mÄngkulturellt, men glest och sprÄkligt heterogent elevunderlag. Undersökningen grundar sig i mitt genuina intresse för hur vi i den svenska grundskolan tillgodoser andrasprÄkselevernas möjligheter till sprÄklig och kognitiv utveckling. I aktuell forskning inom omrÄdena modersmÄl och tvÄsprÄkighet finner vi goda empiriska underlag för hur vi skall utforma och organisera de flersprÄkiga elevernas undervisning pÄ bÀsta sÀtt. I den nu föreliggande undersökningen finns speciella förutsÀttningar, som sÀtter bÄde aktuell forskning, styrdokument och skolans ramfaktorer pÄ prov. Den undersökta kommunen har genom sin stora yta en svÄrhanterad logistiksituation för elever, lÀrare och skolledare.

The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized.

The Sweden Democrats achieved great progress in the latest election in the Swedish municipals. The party is now closer than ever concerning reaching the Swedish parliament. This thesis examines the Sweden Democrats in the Swedish municipals with the aim to find out which municipal factors that led to their progress. By looking at the percentage share of unemployment, the percentage share of foreigners, the percentage share of education, average income, traditional political colour, average age, criminality, early representation of a party hostile to foreigners, the municipal type and the sickliness in the municipals I find out which factors explain the progress of the Sweden Democrats. The thesis is an empirical quantitative study build on statistics by the help of regression analysis and diagrams.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

RÀddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar dÀr personalen fÄr trÀna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förvÀntas rÀddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militÀra baser eller dess nÀromrÄde, sÄ kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor sÄsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utslÀpp av farligt Àmne och drunkning/-tillbud hanteras Àr förmÄgan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts pÄ senare tid.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pĂ„ hur slöjdlĂ€rare arbetar med slöjd som ett sammanhĂ„llet Ă€mne utifrĂ„n lĂ€roplanen. Ända sedan LĂ€roplan för grundskolan (hĂ€danefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhĂ„llet Ă€mne med ett betyg i slöjd. Trots detta Ă€r slöjden oftast uppdelad i tvĂ„ separata Ă€mnen pĂ„ schemat med tvĂ„ slöjdlĂ€rare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med tvĂ„ salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hĂ„rda material som trĂ€ och metall. I LĂ€roplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hĂ€danefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) Ă€r det stort fokus pĂ„ samarbete och utifrĂ„n det har jag undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt slöjdlĂ€rare samarbetar inom Ă€mnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

Som lÀrare i grundskolan Àr kontakten med förÀldrar nÀstintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstÄ. Syftet med vÄr studie Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för relationen ur ett lÀrarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrÄn fyra olika principer, varav tvÄ av principerna förklarar vi mer grundligt. För att fÄ veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk Äterblick för att kunna se hur utvecklingen har skett frÄn 1940-talet fram till idag.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som pÄverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-Äriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jÀmföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och sÀrskolan, för att skapa förutsÀttningar för social utveckling. TvÄ undersökningsmetoder anvÀndes. Fyra 12-Äriga pojkar intervjuades med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med svarsalternativ samt nÄgra öppna frÄgor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en djupare förstÄelse kring kommunala sÀkerhetschefers uppfattning om social oro och vilka ÄtgÀrder de anser sig kunna vidta. Syftet Àr ocksÄ att analysera om ÄtgÀrderna kan leda till positiv eller negativ sÀkerhet i samhÀllet. Eftersom studiens syfte Àr förstÄelseinriktat har en kvalitativ forskningsansats valts dÀr empiriinsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att alla respondenter anser att social oro Àr en realitet idag och att hÀndelserna som skett fram till idag kommer att fortsÀtta. NÄgra respondenter anser ocksÄ att social oro kan fÄ betydligt vÀrre konsekvenser Àn vad det hittills har fÄtt.

Syftet Àr att undersöka och beskriva hur arbetet mot krÀnkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de anvÀnder..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur konkurrens faktiskt har pÄverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristÄende skolor, och hur detta har pÄverkat skolans betygsÀttning, kostnader samt lÀrarna..

VÄr undersöknings syfte var att ta reda pÄ vilka erfarenheter klasslÀrare i grundskolan har om sÀrskoleintegrering. Vi hade tre frÄgestÀllningar som vi ville fÄ svar pÄ. NÀr Àr en sÀrskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan nÀr det gÀller arbetet för en lyckad sÀrskoleintegrering? Vad krÀvs för en lyckad integrering? För att fÄ svar pÄ undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer pÄ tre klasslÀrare som alla undervisade elever som Àr sÀrskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svÄrdefinierat, vi fick följande svar: En sÀrskoleelev Àr integrerad dÄ den gÄr i en skola i sin nÀrmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrÄn egna förutsÀttningar, enligt tvÄ respondenter.