Införandet av ett IT-system Àr en socioteknisk förÀndring som stÀller mÄnga krav pÄ en orga-nisation om det ska betraktas som framgÄngsrikt. Det finns utmaningar av bÄde teknisk, social och organisatorisk karaktÀr. I beskrivningar av lyckade systeminföranden framtrÀder ofta fak-torer som pÄverkade införandets framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om dessa faktorer och hur de kan pÄverka systeminföranden i kommunala organisationer. I detta arbete identifieras dessa faktorer som kallas framgÄngsfaktorer i teori och genom studier av verkliga omstÀndigheter i organisationer.

Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Åre kommun och Bergs kommun i JĂ€mtlands lĂ€n har bĂ„da upprĂ€ttat ett vindkraftstillĂ€gg till sina översiktsplaner dĂ€r de har pekat ut omrĂ„den möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlĂ€tta för exploatörer att veta pĂ„ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Ă„r 2009 endast fĂ„ tillstĂ„nd om kommunfullmĂ€ktige i kommunen dĂ€r parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lönen för idrottslĂ€rare i Stockholmsregions grundskolor. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur efterlevs ÖLA 00 ute pĂ„ de utvalda grundskolorna, enligt idrottslĂ€rare och rektorerna?? Vilka faktorer pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas löner pĂ„ de utvalda grundskolorna, enligt idrottslĂ€rarna och rektorerna?? Finns det skillnader mellan vilka faktorer som idrottslĂ€rare och rektorer anser pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas löner pĂ„ de utvalda grundskolorna?? Kan humankapitalteorin förklara vilka faktorer som pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas löner?MetodVi har anvĂ€nt oss av en enkĂ€tundersökning dĂ€r majoriteten av frĂ„gorna var kvantitativa med fasta svarsalternativ men vi hade ocksĂ„ nĂ„gra kvalitativa frĂ„gor för att fĂ„ öppnare svar. VĂ„rt urval bestod av idrottslĂ€rare och rektorer ifrĂ„n 55 utspridda kommunala grundskolor i 25 kommuner i Stockholmsregionen. Dessa samarbetade med Idrottshögskolan avseende den verksamhetsförlagda utbildningen under Ă„r 2004.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Uppsatsen syftar till att synliggöra framstÀllningen av islam i lÀroböcker i religionskunskap för grundskolans senare Är. En analys har genomförts för att se om en stÀngd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrÄn Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden Àr en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats Àr dels nÀmnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken anvÀnts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stÀngda uppfattningar om islam i alla tre lÀroböckerna.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur Sverigedemokraterna Ätergavs i landsortspressen kring valet september 2006 och dels att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur partiet framstÀlls.De Ätta tidningar jag valt att studera Àr dels indelade efter politisk fÀrg och dels efter vilka lÀn de sprids i; tvÄ lÀn dÀr partiet har haft kommunala mandat frÄn 2002 respektive tvÄ lÀn dÀr partiet inte haft det. Partiet gick i valet -06 fram i alla fyra lÀn.Tidningarna har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt.Jag har dessutom intervjuat företrÀdare för tidningarna samt lokala företrÀdare för Sverigedemokraterna.Undersökningen visar att partiet framstÀlls som nÄgonting avvikande och hotande. Detta kan delvis förklaras av partiets kopplingar till rasistiska rörelser, men Àven av en allmÀn tendens hos medier att reproducera skiljelinjer mellan det normala, etablerade och det avvikande, hotande. I Blekinge, som Àr det lÀn dÀr partiet haft flest kommunala mandat redan innan 2006 och dÀr partiet vuxit mest, tyder mycket pÄ att tidningarnas bild av partiet alltmer börjar likna den övriga politiska rapporteringen. Ju mer partiet vÀxer, desto mindre kommer det att framstÀllas som avvikande..

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med anvÀndandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns Àven att vÀcka nyfikenhet och informera vÄr tÀnkta mÄlgrupp om Àmnet. Vi genomförde intervjuer med tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter pÄ lÀrandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervÀgande Àr positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.NivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och fÄr konkurrera med privata utförare nÀr det gÀller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda pÄ om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar pÄ lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gÄ vidare med att framstÀlla relevanta intervjufrÄgor som vi tÀnker stÀlla till respondenterna. Utöver primÀrdata som anvÀnts bestÄr sekundÀrdata av bland annat vÀsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till nÄgot konkret svar om kommunen och privata aktörer fÄr konkurrera pÄ samma villkor nÀr det gÀller att marknadsföra sig. UtifrÄn det material vi tagit del av kan ett konstaterande ÀndÄ göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, Àn vad kommunen har.

I undersökningen presenteras skÀl till att ta in en klassanalys vid utvÀrderingar Àven av den enskilda skolans verksamhet.MÄnga undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergÄngen frÄn grundskola till gymnasiet och dÀrmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mÄn, om ens alls, bidragar till att motverka sÄdana begrÀnsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig pÄ kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förstÄelse av problematiken och dÀrmed till effektiva ÄtgÀrder för utveckling.Undersökningen bygger pÄ svaren frÄn majoriteten av alla elever i Är 5 och Är 8 i grundskolan samt Är 2 pÄ gymnasieskolan i en mellanstor kommun. EnkÀten var en ordinÀr enkÀt för utvÀrdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i Är 2 pÄ gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program samt en av deras lÀrare.

Föreliggande uppsats Ă€r en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och Ă„tgĂ€rder för minskat vĂ€xtnĂ€ringslĂ€ckage frĂ„n jordbruksektorn. Jag anvĂ€nder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvĂ€rvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förstĂ„elsen för arbetet kring det nationella miljömĂ„let"Ingen Övergödning"och de problem, implicit sĂ„vĂ€l som explicit, som kan dyka upp nĂ€r naturvetenskap och samhĂ€llsvetenskap skall samordnas. DĂ„ en icke tvĂ€rvetenskaplig analys kan ha svĂ„righeter att hantera de faktorer som inte kan eller innebĂ€r svĂ„righeter att kvantifieras har denna tvĂ€rvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sĂ„dan situation. Resultatet indikerar pĂ„ att ett lĂ„ngsiktigt perspektiv mĂ„ste antas och att detta krĂ€ver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar.