Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:4.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

Bilismen har lÀnge varit en stor del av samhÀllsplaneringen, vilket betytt att vi mÀnniskor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat vÄra stÀder pÄ ett optimalt sÀtt. Konsekvenser som trÀngsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa vÀlkÀnda problem fortsÀtter vi att planera för bilismen dÀr det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sÄdan reglering Àr parkeringsnormen som bestÀmmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun anvÀnder sig av vÀrdeladdade ord som visar ett stÀllningstagande för vissa parkeringsÄtgÀrder. DÀrmed Àr det tydligt att de bÄda kommunerna anvÀnder beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att exempelvis minska bilanvÀndandet. .

Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historielÀroböcker för grundskolans senare Är. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀroböckerna redogör för makstrukturerna mellan mÀn och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förstÄelse av det temporala sambandet (dÄ, nu, sedan) kan utvecklas hos lÀsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen Àr uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd trÄd i textbeskrivningarna som helhet. FörstÄelsen för det temporala sambandet underlÀttas bara i enstaka delar av lÀrobokstexterna dÄ faktorer frÄn Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet lÀroprocesser synliggörs.

Uppsatsen tar upp frÄgor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som Àr fokus i denna studie Àr frÄgan hur eleverna i sin fria forskning vÀljer Àmne och tillvÀgagÄngssÀtt i sitt forskningsarbete. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lÀrande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en Äldersintegrerad klass i grundskolans Är F-5.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de svenska elevernas matematikkunskaper har förÀndrats de senaste Ären. Vi stÀllde oss frÄgan, blir vÄra elever sÀmre i matematik och i sÄ fall inom vilka omrÄden har försÀmringen skett? Vi har anvÀnt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, bÄde internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har Àven intervjuat 7 lÀrare som har undervisat i matematik pÄ grundskolan och gymnasiet under minst 10 Är och dÀrför tror vi att de kan ge en rÀttvis bild av hur förÀndringarna har skett. Vi har sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar pÄ.

Mellan Ären 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dÄvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioÄrsperiod skulle byggas en miljon bostÀder. Detta projekt kallas sÄledes för miljonprogrammet. Under Ärens gÄng har mÄnga kritiker gjort sig hörda dÄ de kritiserat fenomenet pÄ flera nivÄer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har anvÀnts i beskrivandet av miljonprogramsomrÄdena.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hÄllbar utveckling en enorm internationell uppmÀrksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser pÄ miljö- och utvecklingsomrÄdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio Är efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmÀktige och en folkrörelse hade startat dÀr politiker, tjÀnstemÀn och eldsjÀlar involverade allmÀnheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. PÄ detta sÀtt gjordes underifrÄnidealet till en demokratifrÄga dÀr tjÀnstemÀn och politiker överlÀmnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmÀnheten. Under senare Är finns dock en tendens som pekar pÄ att arbetet med hÄllbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrÄnperspektivet gÄtt förlorat.

Studien behandlar hur nÄgra sÄngpedagoger frÄn olika stadier ser pÄ relationen mellan lÀrare och elev i den enskilda sÄngundervisningen. Syftet var att undersöka hur sÄngpedagoger pÄ olika stadier upplevde lÀrare-elev relationen och hur denna kunde pÄverka undervisningen. Vi har byggt studien pÄ litteratur i Àmnet samt intervjuer med sex sÄngpedagoger frÄn tre olika stadier: kommunala musikskolan, gymnasieskolan samt Musikhögskolan. I litteraturgenomgÄngen belyses lÀrarens ökade ansvar i relationsarbetet, relationens uppbyggnad samt relationsproblem i undervisningen. Resultatet visar att alla lÀrare mer eller mindre anser sig jobba med relationen mellan lÀrare och elev samt att de har ett ansvar i att den ska bli bra.

Den hÀr rapporten undersöker om och i sÄ fall hur webbplatser kan anvÀndas som ett Äterkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvÀrdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av mÄnga elever upplevs som lÄngtrÄkiga och enformiga. Med rÀtt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sÀtt att lÀra matematik erbjudas. Inom det hÀr projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nÀstan uteslutande utformats som smÄ spel och sedan delat sin i nivÄer efter svÄrighetsgrad. För att klara en nivÄ och pÄ sÄ sÀtt ta sig vidare till nÀsta behöver en elev först klara alla uppgifter pÄ den aktuella nivÄn.

Under vÄr praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras Äsikter och tÀnkesÀtt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrÄn detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner anvÀnder för att fÄ fram en dialog med ungdomar. För att besvara vÄr frÄgestÀllning begrÀnsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun anvÀnder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjÀnstemÀn och politiker utifrÄn tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsomrÄdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del Àr strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhÀlliga debatten frÀmst som remissinstans. Skolan Àr dÄ en central lÀnk mellan kommun och ungdom, eftersom det Àr hÀr informationen kan spridas och nÄ den enskilda individen.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

I Sverige och utomlands har man pÄ senare tid sett framvÀxten av ett nÀtverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. NÀr det gÀller elever frÄn högstadiets senare Är kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benÀgenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och anvÀnt en enkÀt-baserad metod för att undersöka den pÄverkan pÄ elevers intresse för naturvetenskap som ett besök pÄ SC har. EnkÀten Àr lÀmplig att anvÀndas för elever frÄn grundskolans senare Ärskurser.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.