Med hjÀlp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda Är 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrÄn offentlig och privat bestÀmmanderÀtt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jÀmlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrÄn en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan pÄ skolan och prioriterar individens rÀtt att vÀlja. Valfriheten försvÄrar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan pÄ den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att pÄverka segregation genom att underlÀtta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjÀmförelser..

KlimatförÀndringarna Àr numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrÄn. De sker hÀr och nu och det rÄder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att sÄ Àr fallet. Med klimatförÀndringarna kommer risker vi i nulÀget har vÀldigt svÄrt att förutse och förhÄlla oss till och dÀrmed pÄverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet Àr baserat pÄ ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmÀktige.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om eleverna som har ett godkÀnt betyg i idrott och hÀlsa frÄn grundskolan kan simma nÀr de kommer upp pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur mÄnga elever upplever att de kan simma? Hur mÄnga av dem kan simma? Finns det nÄgot samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och elever som inte Àr simkunniga?MetodUndersökningen gjordes pÄ 213 elever pÄ en gymnasieskola. Elevernas betyg frÄn grundskolan togs fram frÄn gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkÀt huruvida de kunde simma eller inte.

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

SammanfattningUnder de senaste 15 Ären har antalet fristÄende skolor ökat markant. Det finns flera skÀl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mÄngfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De pÄstÄs ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhÀllet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan Är 4-9 fÄ fram ett antal tips pÄ lektionsförslag i engelska, som gÄr att genomföra vid ett lektionstillfÀlle och som innehÄller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar att det Àr viktigt att pÄ alla sÀtt försöka motivera eleven att lÀra sig engelska och det genom attvariera undervisningen sÄ mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tÀnkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast tvÄ aktiviteter med och i förslaget Tourist! rÀckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan sÄledes fungera som en idékÀlla, nÀr man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Allt fler patienter som vÄrdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vÄrd i ordinÀrt boende, pÄ korttidsboende, sÀrskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vÄrdar ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett sÄ professionellt sÀtt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krÀvs det olika former av stöd frÄn arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vÄrden till exempel tid för hospitering pÄ vÄrdavdelningar. Distriktssköterskan behöver ocksÄ fÄ utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svÄrt sjuke, sÄ att patienten kÀnner att distriktssköterskan Àr nÀrvarande och inte Àr pÄ vÀg nÄgon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemÄl som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen bestÄr av fem personer, en man och fyra kvinnor i Äldrarna 43 ? 62 Är, dÀr samtliga Àr utbildade lÀrare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien Àr att försöka förstÄ och problematisera hur lÀrare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lÀrare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstÀrkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna Àr positiva till dramapedagogik men ocksÄ kÀnner sig osÀkra pÄ vad dramapedagogik egentligen Àr och efterfrÄgar mer utbildning inom omrÄdet..

Denna uppsats behandlar Àmnet OPS och de kringliggande omrÄden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ÀmnesomrÄden som aktualiseras i huvudsak Àr; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala Àr att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket vÀl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkÀnnande frÄn EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lÀrdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, dÄ detta agerande med största sannolikhet avskrÀcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenprÀglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svÄrigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsÀttet pÄ den kommunala redovisningenförÀndrades till att gÄ emot att bli mer reglerad. Bland annat sÄ infördes balanskravet, vilketkoncist innebÀr att kommuner inte fÄr uppvisa underskott, och som trÀdde i kraft frÄn och medrÀkenskapsÄret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestÀmdes ocksÄ att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den sÄ kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjÀnade före Är 1998 inte lÀngre var jÀmförbara med övriga skulder utanskulle istÀllet behandlas som en ansvarsförbindelse.

I dagens visuella samhÀlle Àr det medierna som skapar och förstÀrker förestÀllningar om vad som Àr rÀtt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsÀttas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ skolor som har valt att satsa pÄ en utveckling med hjÀlp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning gÄr att utlÀsa Àven pÄ dessa skolor.

Studiens syfte Àr att analysera pedagogers syn pÄ inkluderingsarbete med elever i sÀrskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och sjÀlvkÀnsla pÄverkas vid inkludering. Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar; Hur ser pedagogerna pÄ inkludering av barn tillhörande sÀrskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat pÄ att pedagogernas syn pÄ inkludering Àr tÀmligen samstÀmmig, och att denna inte anmÀrkningsvÀrt skiljer sig Ät.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..