Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Sverige har sedan miljöbalken blev antagen 1 januari 1999, efter nya EU-direktiv, utövat tillsynen efter denna. Detta som ett led i utvecklingen mot hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur miljötillsyn upplevs av företagare och miljöinspektörer och vilka effekter miljöinspektioner har på företag. Det ska även undersökas om eller hur långvarig erfarenhet av inspektioner påverkar företagares attityder och verksamhet. Dokumentanalys och intervjuer har varit grunden till undersökningen. Tre inspektörer och sex företag har blivit besökta och intervjuade. Dokumentanalysen bestod i att analysera tidigare inspektionsloggar och detta lade sedan grunden till intervjufrågorna. Resultaten visar att både inspektörer och företag är relativt nöjda med den tillsyn som bedrivs.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Bakgrund: Den heliga fastemånaden Ramadan innebär stora omställningar i cirka en och en halv miljard muslimers liv. Detta har, med bakgrund i den effektiva marknadshypotesen, föranlett flera olika undersökningar av eventuellt återkommande prisavvikelser i samband med Ramadan, en så kallad Ramadaneffekt. Tidigare studier visar dock på något motstridiga resultat vilket gör att vidare forskning inom området är motiverad. De till viss del förändrade livsvillkor som Ramadan innebär har i tidigare studier använts som förklaringsvariabler, något som dock kan ifrågasättas och undersökas vidare med utgångspunkt i Behavioral finance.Syfte: Denna studie ämnar undersöka om det existerar någon Ramadaneffekt på 17 olika muslimska aktiemarknader samt att kritiskt granska tidigare studier inom området och förklaringsvärdet i fastans fysiska och psykiska påverkan vid en eventuell Ramadaneffekt.Genomförande: Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär med huvudsaklig tyngdpunkt i statistiska analyser av studiens datamaterial. Regressionsanalys med dummyvariabler utgör den statistiska metoden och resultatet analyseras genom att applicera Behavioral finance till dokumentstudien för att försöka förklara de statistiska resultaten.Slutsats: Studien finner att endast den pakistanska aktiemarknaden uppvisar en signifikant prisavvikelse under Ramadan.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Examensarbetets syfte är att fungera som en förberedelse i hur man som lärare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig själv som lärare och elever. Arbetets frågeställningar har varit: Vad är en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lärare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lärare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger på olika författares syn på konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmänt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lärare skall gå tillväga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer av lärare som bedriver undervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år. Syftet med studien är att tolka och förstå dessa lärares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. Utifrån nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lärare finner det svårt att tillämpa utförde vi ett antal intervjuer med lärare från olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar på hur man tidigare sett på och arbetat med friluftsliv på olika sätt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att få reda på lärarnas åsikter kring ämnet friluftsliv.

Syftet med uppsatsen var att utifrån de tidigare fängelsedömda kvinnornas perspektiv beskriva och försöka förstå de problem som kan uppstå i samband med när de efter frigivning skulle återta föräldrarollen. Den kvalitativa uppsatsen analyserades med hjälp av systemteorin, bindningsteorin och handlingsteorin. Analysen visade vilka olika system som respondenterna kom i kontakt med på vägen mot samt efter återföreningen. Bindningsteorin beskrev barnets reaktioner vid förlust av bindningsperson samt dess reaktioner vid återförening med bindningsperson. Studien visade att respondenterna förbereddes mycket lite inför frigivning inne på anstalten.

Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen. Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University. Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen.

Studien bygger på en enkätundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skäl flyttat till Sverige från andra länder och som var tolv år eller äldre då de kom hit. Den är genomförd i en medelstor svensk stad där relativt få invånare är födda i ett annat land. Avsikten är att beskriva hur vägen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlända elever som går ut på att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola måste ha för att kunna söka in på ett nationellt gymnasieprogram. De bärande delarna är förberedelseverksamheten, som alla nyanlända barn och ungdomar först kommer till, och språkintroduktionsprogrammet ? även det särskilt utformat för andraspråkselever ? samt övriga introduktionsprogram på gymnasiet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka attityder till hemläxor. Detta ur både lärares och elevers perspektiv. I min bakgrund har jag använt mig av forskningslitteratur som be-handlar hemläxor både i allmänhet samt ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Under-sökningen genomfördes med pedagoger verksamma i årskurs 4 samt deras elever i samma årskurs. Till min undersökning valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där frågorna konstruerades i nära anslutning till de tre attitydkomponenterna den kognitiva, affektiva och handlingsbenägna delen.

ESTER-screening är ett frågeformulär som syftar till att finna individer med, eller i risk för utveckling av ett normbrytande beteende. Uppsatsen syftar till att finna reda på ESTER-screenings konvergenta validitet gentemot andra screeningverktyg avsedda att mäta samma sak. Detta har gjorts i en undersökning med hjälp av självrapportering i enkäter. 227 försökspersoner, 15-18 år, användes i undersökningen. Resultatet visar att ESTER-screening kan användas som självrapport och att det finns en konvergent validitet jämfört med tidigare forskning och screeninginstrument.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen.Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.