Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som kan hjälpa små barns tidiga språkutveckling samt vilka pedagogiska verktyg som verksamma pedagoger anser kan underlätta barns tidiga språkutveckling. Studien byggde på tidigare forskning inom området, samt enkäter från verksamma pedagoger. Sex pedagoger ingick i studien varav två av dessa även ställde upp på en muntlig intervju. Efter analys valde jag att presentera resultaten i form av olika teman. Dessa teman speglade jag sedan mot den tidigare forskningen.

Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning. Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ?Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter? (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik.

Tidigare forskning har påvisat att olika former av djurterapi är effektiva terapiformer för både barn och vuxna med olika psykiska hälsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, så kallade djurassisterande aktiviteter påverkar depressiva besvär och positiv affekt hos äldre på servicehus, samt om det förekommer någon skillnad i dessa mått beroende på om de äldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionärer, uppdelade genom randomisering i två grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen träffa två hundar medan kontrollgruppen träffade en utåtriktad kvinna. Positiv affekt och depressiva besvär mättes före och efter interventionen.

Detta arbete innefattar en kartering av natrium- och COD-flöden i ett pappersmassabruk, samt en jämförelse med tidigare utförda karteringar. Med hjälp av analysdata från massaprover och filtrat kan tvätteffektivitet i massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvätteffektiviteten valts att presenteras med hjälp av en massbalans, tvättutbyte. Analyserna på massaproverna har gjorts på urkramat prov. Resultatet visar att jämfört med tidigare karteringar har tvättförlusterna ut ur sista tvättapparat på björkmassalinjen minskat med avseende på COD men inte med avseende på natrium.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

AimThe aim of this study was to examine the views on bullying in the context of physical education among pupils studying at intermediate level through a gender perspective.The following questions where used in the examination.In what ways does the views on bullying differ between girls and boys?How is bullying manifested during classes in physical education?How do girls and boys experience cross-gender and same-gender bullying?MethodThe study is based upon a survey with questions of both quantitative and qualitative disposition. A total of 210 pupils from areas in and around Stockholm participated in the study, all studying at intermediate level. The participants consisted of 92 girls and 116 boys (two declined). The selection of participating schools where made out of convenience.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut..

Detta arbete undersöker två tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest på i arbetet är ett artificiellt neuralt nätverk som evolveras med hjälp av samevolution. Tekniken är utformad för att inte behöva någon tidigare mänsklig expertis. Den andra tekniken använder heuristiker och mänsklig expertis för att få fram evalueringsfunktionen. Spelet som används för att testa teknikerna är Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. Enkäten utformades utifrån tidigare liknande studier och med hänsyn till lösenordsläckor där enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bättre lösenordsvanor när det kommer till skapande av lösenord än deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gällande sättet att lagra lösenord där de utsätter lösenorden för onödig risk..

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger..