Sök:

Sökresultat:

19024 Uppsatser om Grundskola tidigare ćr - Sida 60 av 1269

Skola i MariehÀll

Jag har ritat en skola i MariehÀll. Konceptet för skolan baserar sig pÄ att skolans program delas upp och fÄr rymmas i fyra volymer. DÄ volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum dÀr skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa vÀlfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehÄller utrymmen för personal, administration och lokalvÄrd, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

HÀlsa? - Det gjorde vi förra veckan : En studie om IdrottslÀrares uppfattningar om hÀlsa.

Denna studie försöker beskriva och förstĂ„ hur lĂ€rare i Idrott och hĂ€lsa uppfattar Ă€mnets hĂ€lsodel med en fenomenografisk utgĂ„ngspunkt. Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r starkt prĂ€glat av traditioner som strĂ€cker sig tillbaka till Linggymnastiken och pĂ„ senare Ă„r föreningsidrotten. Detta har lett till att Ă€mnet domineras av praktiska moment. I de tvĂ„ senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hĂ€lsoperspektiv, nĂ„got som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt stĂ€ller högre teoretiska krav pĂ„ lĂ€rarna.       Studien innefattar bĂ„de observationer och intervjuer av sju lĂ€rare i UppsalaomrĂ„det.

Mobbning : orsaker, konsekvenser och förebyggande arbete

Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ insikt i vad skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur skolpersonalen kan förebygga den. UtifrÄn syftet har jag formulerat tre frÄgestÀllningar: Vad Àr orsaken/orsakerna till mobbning enligt skolpersonal? Vilka konsekvenser tror skolpersonal att mobbning kan fÄ? Vad anser skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med skolpersonal pÄ en mÄngkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter pÄ skolan.

Mer Àn bara ord - En studie om tidigare vÀrdeords fortlevnad hos en organisation

Organisationskultur och vÀrdeord Àr populÀra begrepp i företag och organisationer och mÄnga Àr de företag som arbetar efter olika vÀrdeord. Företaget vi genomfört vÄr studie hos arbetade tidigare aktivt med en kvartett vÀrdeord, men det arbetet har pÄ senare Är bortlagts. Studiens syfte Àr att undersöka vad som sker med vÀrdeord i en organisation om dessa upphör att kommuniceras aktivt. Vi vill undersöka om vÀrdeorden lever vidare, transformeras eller försvinner och hur processerna kring denna potentiella fortlevnad ser ut.Tidigare forskning inom omrÄdet vÀrdeord berörs kort och nÀr det gÀller organisationskultur tar tidigare forskning ofta sin utgÄngspunkt i Scheins teorier om artefakter, vÀrderingar och antagande. Denna modell har kommit att utvecklas Ät det mer dynamiska hÄllet av Hatch som belyser det faktum att alla delar konstant pÄverkar varandra i en dynamisk process.

Regelverk inom fastighetsbranschen : En studie om mindre företags val mellan K2 och K3

FrÄn och med rÀkenskapsÄr 2014 Àr det obligatorisk för onoterade mindre företag att vÀlja mellan K2 som Àr anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och Àr av kvantitativ natur. Den teoretiska delen bestÄr av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkÀtundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och stÀlls sedan mot tidigare forskning och teorier.   Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag vÀljer att tillÀmpa K2.

INTEGRERING : En studie om integreringsmöjligheter mellan grundskolan och grundsÀrskolan

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats vÀldigt mycket om integrering av grundsÀrskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt Àmne i mÄnga Är blev vi uppmÀrksamma och nyfikna pÄ vad lÀrare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlÀgga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Vi har tittat pÄ vad forskning och vad skollag och lÀroplan menar och anser om en skola för alla dÀr integrering Àger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, pÄ en skola i vardera av de tre kommunerna.

?Det hÀnger ju mycket pÄ en sjÀlv? ? en undersökning om hemtrÀningsprogram och dess följsamhet

Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplevde en sjukgymnasts metodik i samband med utlÀrningen av hemtrÀningsprogram de fÄtt ordinerade i rehabiliterande syfte för sina skador. Dessutom undersöktes hur vÀl sjukgymnastens metodik gÀllande hemtrÀningsprogram stÀmde överens med tidigare forsknings rekommendationer, och ifall samband kunde ses mellan patienternas följsamhet och de faktorer som pÄverkar den. Undersökningen var en modifierad fallstudie och genomfördes med relativt högt strukturerade telefonintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sju patienter som alla hade ordinerats hemtrÀningsprogram ifrÄn samma sjukgymnast, för olika typer av skador. Resultatet av studien visade pÄ att patienterna upplevde mottagningens metodik som vÀl fungerande.

En-till-En projekt och elevinflytande : Om hur elever i grundskolan upplever att ha en egen dator

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

ÅteranvĂ€ndning i kravhanteringen

Samtidigt som kravhanteringen sĂ€gs vara den mest komplexa fasen i systemutvecklingsprocessen, sĂ„ Ă€r det Ă€ven kanske den viktigaste dĂ„ den pĂ„verkar alla efterföljande faser. Utan vĂ€ldefinierade och korrekta krav löper systemet avsevĂ€rd risk att inte motsvara kundens förvĂ€ntningar. Ju senare in i processen man kommer, desto mer kostsamt att rĂ€tta till felaktigheter. Tanken Ă€r att man genom att Ă„teranvĂ€nda kunskap och erfarenheter frĂ„n tidigare genomförda och liknande projekt, bĂ„de kan minska riskerna och kostnaderna samtidigt som man nĂ„r högre produktivitet och resultatet blir ett system med högre kvalitet. ÅteranvĂ€ndning har tidigare studerats frĂ€mst under senare faser i systemutvecklingen, i form av kod och komponenter.

Tummelisa och NO-undervisning - NO och sprÄkutveckling i de tidigare skolÄren

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Skolan som organisation och arbetsplats : En F-9skola i en F-3skolas kropp

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Att anvÀnda bedömningsmatriser för att synliggöra bedömning och lÀrande - Exempel pÄ uppfattningar frÄn en 7-9-skola

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.

Datorer i skolan : En studie om lÀrares Äsikter och upplevelser av datorers konsekvenser för elevers lÀrande och hÀlsa

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lÀrande och hÀlsa. VÄr studie Àr av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi anvÀnt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lÀrare som arbetar i grundskolor i GÀvleborgs kommuner. LÀrarna har dÄ svarat pÄ frÄgor om hur de arbetar med datorer, datorernas pÄverkansprocesser pÄ lÀrande och hÀlsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas anvÀndningsomrÄden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

En experimentell jÀmförelse av trÀningsmetoder och neuronnÀtstopologier för intern simulering av perception

Germund Hesslows simuleringshypotes bestÄr av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgÄng styrts med hjÀlp av ett artificiellt neuronnÀt. Detta skedde genom att roboten utifrÄn den miljö i vilken den befann sig predicerade nÀstkommande sensortillstÄnd via neuronnÀtet. Sensorerna stÀngdes dÀrefter av och de predicerade vÀrdena Äterkopplades in i nÀtverket som indata.

PÄverkande faktorers inverkan pÄ tidpunkt för enskifte och laga skifte i SkÄne

Med hjĂ€lp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanstĂ€llts för att förklara en beroende, hĂ€r tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för nĂ€r en by skiftas men för första gĂ„ngen görs en studie dĂ€r Ă„kerjordens bördighet ges sĂ€rskild uppmĂ€rksamhet. Övriga variabler och faktorer som undersöks Ă€r uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prĂ€stgĂ„rd i byn eller sĂ€teri i socknen, Ă€gandeförhĂ„llanden samt avstĂ„nd till nĂ€rmaste stad. Studien baseras pĂ„ ett rikt kĂ€llmaterial rörande nĂ€mnda faktorer för sammanlagt 134 skĂ„nska byar. Resultatet visar bland annat pĂ„ att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare Ă€n sĂ€mre.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->