Syftet med den här studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gäller stöttning, hjälpmedel, bedömning och betygssättning samt i vilken mån den undersökta skolans dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.     För att kunna undersöka det valda området användes semi-strukturerade intervjuer med tre lärare och en specialpedagog på skolan. Intervjuerna sammanställdes och analyserades.     Resultaten på studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlätta för elever med dyslexi genom hjälpmedel och nivågrupperingar, men att lärarna ändå till stor del står frågande när det gäller vilka metoder som fungerar bäst, hur de ska handla vid misstanke om dyslexi samt bedömning och betygssättning. Resultaten visade också att engelska är ett ämne som lärarna och specialpedagogen upplever som extra svårt för elever med dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lärarna dock inte annorlunda med elever som har dyslexi, trots att det ämnet anses som svårare. De anser sig inte ha verktygen..

Syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förståelse inom detta ämne. Studien tar även upp om arbetssätten skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger på tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, årskurs ett till sex. Intervjufrågorna handlar om hur specialpedagogerna ser på sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig åt i de olika verksamheterna.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför.

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Försvarsmakten står idag inför en stor utmaning att täcka sitt personalbehov. I och med övergången från pliktbaserat till frivilligbaserat försvar, konkurrerar de om arbetskraften och det blir allt svårare att rekrytera nödvändig personal. De som påbörjar utbildningar som är tänkta att leda till fast anställning, slutar i hög grad innan utbildningen genomförts. Avsikten med vår undersökning är att belysa försvarsmaktens rekrytering och personalförsörjningssystem samt bidra med förbättringsförslag av deras rekryteringsprocess.En metodkombination har genomförts i form av intervjuer, tre observationer samt litteraturstudie. Elva intervjuer med representanter från arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan inom Försvarsmakten. Observationerna bestod av ett besök på informationscenter, medverkan på ett seminarium samt ett event med informatörer på en gymnasieskola.Resultatet visade på stor okunskap i målgruppen om vad en anställning inom Försvarsmakten innebär.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) Lärares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förändrade yrkesroll har av många utbildningsanordnare tolkats innebära en förskjutning mot en rådgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlätta för elever i svårigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlägga några lärares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som använts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund där även begreppet praktisk teori spelar roll.

Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3?14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen.

En försämring av svenska elevers läsförståelse har skett under de                                  senaste tio åren. Samtidigt som definitionen av läsförståelse är vida diskuterat vad läsförståelse innefattar eller ej. Enligt Läroplanen för grundskola, skola och fritidshem 2011 är en godtagbar läsförståelse när eleven uppvisar ett gott läsflyt och kan återberätta explicita delar ur texten. I motsatts till läroplanen menar ett flertal forskare att läsförståelse innefattar så mycket mer än ett gott läsflyt. Studien syftar till att synliggöra hur elevers läsförståelse kommer till uttryck och kan identifieras under ett litteraturarbete genom att fokusera på förmågorna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge.

Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.