Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar.

Detta är en stickprovsstudie med målsättningen att jämföra hur fyra lärare från en gymnasieskola bedömde en elevtext och diskutera detta med hänsyn till validitet vid bedömning av elevtexter. Resultaten av denna undersökning visar att lärarnas bedömning av elevtexten var liknande både i tillvägagångssätt, värdering av innehållet och betyget de gav texten. Dock visar denna undersökning att validiteten i dessa bedömningar var låg då skillnaderna i de slutgiltiga bedömningarna var så pass stora att de inte kunde förbises. Resultaten visar också på vissa allmänna faktorer vid bedömning som är problematiska med hänsyn till bedömningarnas validitet och att vidare forskning bör bedrivas så att validiteten av lärares bedömningar och därmed betygens validitet kan fastställas.

Syftet med vår undersökning var att med gruppstärkande övningar försöka stärka samarbetsförmågan och sammanhållningen i klasserna. Vi ville göra denna undersökning eftersom vid vårt yrkesval kommer vi att komma i kontakt med nya människor och nya gruppkonstellationer där alla inte känner varandra. Under de nio veckor som vi tillbringade tillsammans med klasserna genomfördes detta arbete med koncentration till de fyra veckor då vi utförde de gruppstärkande övningarna. Vi valde övningarna med hjälp av MOD- instruktörer och egna upplevda övningar som vi gjort i olika sammanhang. Arbetet utförde vi på en gymnasieskola i Skellefteå i två olika klasser, en årskurs ett och en årskurs tre.

 Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola.Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några.Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ?krockar? som något stort problem.

Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera.

Syftet med den här studien är att med hjälp avimplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade.

The aim of this study is to investigate the view of literature that shines through in the Swedish curriculum for secondary school, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. The idea is that this view of literature becomes visible when analyzing the curriculum?s ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon. The analysis compares the phrases from the curriculum regarding the teaching of literature and compares these phrases with the various literary visions that earlier scholars advocate. Based on these comparisons, discussions are raised about the pros and cons of the curriculum's ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av särskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i två för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade också till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och måluppfyllelse samt vad detta kan få för specialpedagogiska implikationer.Frågeställningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av särskilt stöd framträder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebär dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av särskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien är en diskursanalys där teori och metod är sammanflätade. Det empiriska materialet bestod av två för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjälp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrån Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anställningsbar, framtida arbetskraft kan sägas vara den övergripande.

Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet.