Luktsinnet Àr komplext och innefattar mÄnga olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade Àr förmÄgan att kÀnna svaga lukter (detektion), kÀnna skillnad pÄ olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrÄdar sÀga vad det Àr man luktar pÄ (namngivning). Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida vinexperters luktförmÄga, genom sin utbildning och trÀning har fÄtt bÀttre olfaktoriska förmÄgor. Vinexperterna (n = 15) jÀmfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bÀttre luktkÀnslighet Àn noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bÀttre pÄ tröskeltestet och diskrimineringstestet Àn noviserna. DÀremot var det ingen skillnad mellan grupperna pÄ att namnge och identifiera lukter.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i min upplevelse att pedagogerna pÄ den skolan jag har vikarierat pÄ under min lÀrarutbildning, satsar alla resurser pÄ de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Resurser lÀggs frÀmst pÄ elevernas svagheter, snarare Àn att frÀmja de styrkor som vÄra begÄvade elever har. Om vi skall kunna uppnÄ mÄlet med "en skola för alla" mÄste vi ocksÄ se till de begÄvade elevernas behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de ÄtgÀrder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med frÄn förskolan till Ärskurs fyra.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gÄ i egenterapi och hur de pÄverkas av att det Àr ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande pÄ psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning pÄ utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervÀgande upplevs som positiv och betydelsefull bÄde ur en personlig och en professionell synvinkel.

Studiens syfte var att fÄ utökad kunskap om hur socialrÄdgivarna som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad upplever sina förutsÀttningar att tillmötesgÄ behoven hos de ungdomar som fÄr bistÄnd frÄn verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo Àr ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som Àr i behov av boende och stöd i varierad utstrÀckning. Studien Àr kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrÄdgivare som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien Àr att socialrÄdgivarna har samma syn gÀllande verksamhetens mÄl men nÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀtt emot det gemensamma mÄlet skiljer sig uppfattningarna Ät. SocialrÄdgivarnas uppfattningar om deras förutsÀttningar att tillmötesgÄ ungdomarnas behov Àr varierande Àven om majoriteten pÄtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder pÄ att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. GrÀnserna Àr otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av sÀrskilt stöd och likvÀrdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt att sÀtta det i relation till mÄlet om en likvÀrdig utbildning. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie mellan tvÄ skolor.

Detta examensarbete utgÄr ifrÄn psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestÄende av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berÀttarmöjligheterna och -begrÀnsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus Àr betoning i samtal, och frÄgestÀllningen gÀller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ?stillbilds-lÀppsynkning? i lÄgupplösta bilder. Mediet som avses Àr inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bÀr pÄ liknande begrÀnsningar, nÀmligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

Problembeskrivning: De kvinnliga affÀrsresenÀrerna Àr en förhÄllandevis liten men vÀxande grupp. Det Àr oklart om denna grupp har speciella behov under sina hotellvistelser, hur denna grupp upplever hotellmiljöer och om dessa behov kan tillfredsstÀllas genom anpassade hotellprodukter. En annan faktor som bör undersökas Àr om och hur kvinnornas familjesituation har inverkan pÄ dem under tjÀnsteresor och dÀrmed Àven hotellvistelser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur hotell kan tillfredsstÀlla de kvinnliga affÀrsresenÀrers behov genom anpassade hotellprodukter och vilka faktorer som i sÄ fall ligger bakom behovet av dessa produkter. FrÄgestÀllning: Vilka kritiska faktorer kan identifieras för kvinnliga affÀrsresenÀrers trivsel under hotellvistelser? och Finns det ett behov av att ha specialiserade produkter till kvinnliga affÀrsresenÀrer? Metodansats: Vi har valt att ha en deduktiv ansats genom att vi först har skapat analysverktyg i form av teorier kring kundtillfredsstÀllelse och genus.

Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar Ärligen i cancer. Cancerbeskedet pÄverkar sÄvÀl den sjukdomsdrabbade som de nÀrstÄende. DÀrför Àr det viktigt att tillrÀckligt kÀnslomÀssigt stöd och information ges Àven till de nÀrstÄende. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa nÀrstÄendes behov av information och kÀnslomÀssigt stöd dÄ anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger pÄ fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och tvÄ artiklar med kvantitativ forskningsansats.

VÄrt val av forskningstema föll sig naturligt dÄ vi bÄda finner det av yttersta vikt att de estetiska lÀroprocesserna framhÄlls i de didaktiska praktikerna. DÀrför var vi nyfikna pÄ att fÄ reda pÄ hur det förhÄller sig med detta i empirin. VÄrt huvudsyfte med studien var att fÄ svar pÄ frÄgan pÄ vilket sÀtt de estetiska lÀroprocesserna anvÀnds i arbetet med barn med sÀrskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser Àr fördelen med att anvÀnda sig av de estetiska lÀroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska lÀroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra skolor i norra Norrland, Kiruna samt SkellefteÄ.

Mitt mÄl som förskollÀrare Àr att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till sjÀlvstÀndiga individer. För att kunna uppnÄ det mÄste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det Àr behoven som Àr olika. Ibland krÀvs det att man Àndrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella Àmnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsÀttningar ska tas i beaktande.

Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

Afasi orsakas av en skada pÄ hjÀrnans talcentra, konsekvenserna blir svÄrigheter med att tala och förstÄ tal. Kommunikation Àr en viktig del av omvÄrdanden dÀr patienten ska vara delaktig och fÄ komma med egna önskemÄl. Afasidrabbade har svÄrt att förmedla sina tankar och behov, dÀr kan det bli problem och patienten blir lidande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva afasi ur ett patient perspektiv för att höja kunskapen hos vÄrdpersonalen. Uppsatsen Àr av en kvalitativ litteraturöversikt som bygger pÄ Fribergs (2006) modell för litteraturstudier.