Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) Àr en evidensbaserad behandling som framförallt erbjuds patienter med Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) i Sverige. Psykoterapeuter som arbetar med dessa svÄrt traumatiserade patienter kan vara utsatta för allvarliga hÀlsorisker. Syftet med studien Àr att undersöka hur EMDR-utbildade psykoterapeuter upplever sitt behandlingsarbete med traumatiserade patienter, avseende psykologiska risker och skyddsfaktorer för hÀlsan. Undersökningen gjordes med semistrukturerade intervjuer av sex EMDR-terapeuter enligt kvalitativ metod. Med hjÀlp av tematisk analys har teman gÀllande exempelvis arbetsbelastning, handledningsbehov och framgÄngsupplevelser av EMDR-metoden kunnat skönjas.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppvÀxtmiljö Àr ett av miljöpsykologins studieomrÄden; hur pÄverkar miljöns utformning barnets tÀnkande, identitet och sjÀlvutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund pÄverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod anvÀndes: en öppen frÄga om vad som Àr en bra stad för barn stÀlldes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpÄ femton av barnen intervjuades, och dÀrefter tio förÀldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-Äringens stad bestÄende av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och förÀldrar Àr tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, förÀldrars synsÀtt och den fysiska platsen bildar.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

MÄnga företag Àr idag flexibla gÀllande antalet anstÀllda för att hantera det globaliserade samhÀllets högre krav pÄ konkurrenskraft. För att undvika de negativa effekterna av personalomsÀttning Àr viljan att avsluta sin anstÀllning intressant. Psykologiska kontrakt handlar om förvÀntningar som finns mellan de olika parterna och som kan pÄverka viljan att sluta. Ledarskap, arbetstillfredsstÀllelse och engagemang Àr andra saker som sÀgs pÄverka viljan att sluta. Syftet var att öka förstÄelsen för personalomsÀttningen inom bevakningsbranschen, genom att finna faktorer som pÄverkar individens vilja att lÀmna sin organisation.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och lÄga priser, de mÄste dÀrför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vÄrden.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende pÄ sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov..

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlÀgga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjÀlp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvÀrdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av lÄg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka rekrytering inom IT-branschen. Fokusligger pÄ IT-individen, hennes/hans mÄl, behov och vad som motiverar i arbetet.Undersökningen behandlar fenomenet frÄn tvÄ perspektiv, företagets ochindividens. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ ansats. Empiri hÀmtat frÄnlitteratur och intervjuer sammanstÀlls. Vidare presenteras ett antal psykologiskapresenteras.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i min upplevelse att pedagogerna pÄ den skolan jag har vikarierat pÄ under min lÀrarutbildning, satsar alla resurser pÄ de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Resurser lÀggs frÀmst pÄ elevernas svagheter, snarare Àn att frÀmja de styrkor som vÄra begÄvade elever har. Om vi skall kunna uppnÄ mÄlet med "en skola för alla" mÄste vi ocksÄ se till de begÄvade elevernas behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de ÄtgÀrder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med frÄn förskolan till Ärskurs fyra.

How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.