Sök:

Sökresultat:

13640 Uppsatser om Grundläggande psykologiska behov - Sida 58 av 910

Humorns betydelse i omvÄrdnad

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Kvinnors behov av information i samband med Hysterektomi

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier frÄn modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmÀnhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hÀlsa och dessutom om post-operativ sexualitet.

LÀrarens betydelse i en skola för alla : En litteraturstudie ur ett specialpedagogiskt perspektiv som behandlar lÀrarens betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Kontrakt med SjÀlvet eller med Chefen - Kan personlighet predicera proteiska karriÀrattityder?

Tidigare ombesörjde organisationen karriÀr och karriÀrutveckling för den anstÀllde och karriÀrkontraktet byggde pÄ livslÄnga anstÀllningar. Det nya karriÀrkontraktet bygger istÀllet pÄ en sÄ kallad proteisk karriÀr (Hall, 1996), vilket utmÀrks av att individen ser sig sjÀlv som ansvarig för och drivande av sin karriÀr, att egna vÀrderingar fÄr styra samt att psykologisk utveckling Àr frÀmsta mÄl. Studiens frÄgestÀllning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriÀrattityder. I studien anvÀndes kvantitativ metod och en enkÀtundersökning genomfördes pÄ studenter. KorrelationsberÀkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriÀrattityder var korrelerade.

En lÀrares arbete - tillsammans med resurspedagoger

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lÀrares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄr studie Àr att studera hur lÀrare arbetar för att frÀmja alla elevers behov i klassen nÀr det finns elever i behov av sÀrskilt stöd. Som grund för vÄr studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klasslÀraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Hur ser mÀn och kvinnor med olika etnisk bakgrund pÄ sig sjÀlva? En studie av unga arbetslösa individers sjÀlvkÀnsla

Denna studie undersöker sjÀlvkÀnslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och mÀn med olika etnisk bakgrund. Syftet Àr att undersöka om sjÀlvkÀnslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig frÄn den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens vÀlbefinnande och sjÀlvkÀnsla. Respondenternas Älder Àr 19- 25 Är och har svensk respektive utlÀndsk bakgrund dÀr sistnÀmnda syftar bÄde pÄ första- och andragenerationsinvandrare. TvÄ mÀtinstrument anvÀnds: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig sjÀlv?.

Hinder och svÄrigheter i att nÄ en forskarkarriÀr - ForskarvÀrlden ur ett kvinnoperspektiv

MÀnniskor ser pÄ varandra i form av man eller kvinna, nÄgot sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnÀmner en maktobalans dÀr mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel dÀr det rÄder en obalans mellan könenoch dÀr det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fÄrsamma möjlighet till karriÀrutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriÀrhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet bestÄr av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjÀnst inom akademin innehÄllande forskning.

Kvinnors behov av stöd vid nydiagnostiserad multipel skleros

BakgrundMultipel skleros (MS) a?r en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen va?vnad i det centrala nervsystemet. Skador pa? va?vnaden leder till fo?rsa?mrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt sa? ofta som ma?n och sjukdomen fo?rlo?per skovvis.

?Vissa av mina pusselbitar lyser extra mycket? En studie utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med fokus pÄ styrkors pÄverkan pÄ identitetsutvecklingen hos unga vuxna med ADHD-diagnos

Studiens mÄlgrupp Àr unga vuxna med ADHD-diagnos i Äldersgruppen 18-29 Är. Huvudsyftet Àr att utifrÄn deras erfarenheter och funderingar öka förstÄelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem sÄvÀl som pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av styrkorna i vardagen samt vilken pÄverkan de har pÄ deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse Àr deras erfarenhet av hur samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer anvÀnt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bÀttre kunna anvÀnda sig av dessa. Vidare intresse Àr hur det skulle pÄverka deras sÀtt att se pÄ sig sjÀlva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den hÀr uppsatsen dels vad personen sjÀlv anser sig vara bra pÄ och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han Àr bra pÄ och med begreppet samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer sÄ menas socialtjÀnsten, Arbetsförmedlingen samt hÀlso- och sjukvÄrd.

FMT: HjÀlp för förskolebarn med olika funktionsnedsÀttningar : FMT-metoden, Funktionsinriktad musikterapi

SammandragI denna studie söker jag finna en huruvida FMT-metoden kan hjÀlpa barn med olikasvÄrigheter inom förskola ? barn i grÄzonen.Vi pedagoger möter inom förskolan barn med olika funktionsnedsÀttningar varierande mellan motoriska besvÀr till psykologiska. De barnen kan ha, eller inte ha, diagnos - men erhÄller kanske ingen hjÀlp i form av barnpsykolog eller annan form av professionellt individuellt stöd för stunden. Jag benÀmner dessa barn, barn i grÄzonen, i min undersökning och Àmnar utreda om FMT-metoden kan vara en bra metod att anvÀnda för att hjÀlpa de barnen. Metoden jag har anvÀnt Àr dels att hÀmta kunskap runt FMTmetodenfrÄn böcker och uppsatser.

Freuds drömteori ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Denna litteraturöversikt jÀmför Sigmund Freuds drömteori med befintliga neurovetenskapliga forskningsfynd om drömmar för att finna likheter eller avvikelser dem emellan. Neuropsykoanalys Àr en tvÀrvetenskap som avser studera psykologiska fenomen med hjÀlp av neurovetenskaplig forskning och psykoanalytiska teorier. De bÄda fÀlten anvÀnds för att belysa och stÀrka varandras fynd och postulat. Freuds teori som innebÀr att drömmar Àr önskeuppfyllelser och fyller funktionen av att vakta sömnen sammanfattas. Vidare sammanfattas neurovetenskapligt inriktad forskning som visar att drömmars karaktÀr styrs av hjÀrnstrukturers olika aktivitetsnivÄ och pÄverkan frÄn signalsubstanser.

Digitala infödingar och deras förhÄllande till hÀlsa och
hÀlsokommunikation

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

7 LEDARE I FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHENS SYN PÅ, OCH HANTERING AV, FASTIGHETSMÄKLARES GRÄNSLÖSA ARBETSFÖRHÅLLANDEN.

The purpose of this study was to get an idea of ??how the leaders in the real estate industry perceive and manage boundless working conditions. Questions that were answered were how the leaders in the service influence and control the employees' working conditions. Also how the communication strategies are designed to facilitate the work towards common goals, when tasks are not limited to the workplace. The study examine if boundless working conditions is characterized by unspoken expectations.

Faktorer som pÄverkar konsumenternas inköpsbeteende : en studie - Remarkable

Examensarbetet tar upp frÄgor som handlar om konsumentens inköpsbeteende pÄ konsumentmarknader och vad som pÄverkar hennes beslut. Syftet Àr att undersöka hur stor betydelse de faktorer som nÀmns i teorin faktiskt har pÄ konsuments inköpsbeteende. Med hjÀlp av dessa visar det sig Àven vad konsumenten vÀrdesÀtter hos produkter, varumÀrken samt företagen. Metoden som anvÀndes till det Àr olika typer av sekundÀr- samt primÀrdata. För att sammanstÀlla teorin anvÀndes sekundÀrdata medan för empirin anvÀndes mest primÀrdata.

Motivation pÄ gymnasiet : - En empirisk studie av gymnasielÀrares upplevelser av motivation i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->