Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

Stress ? ett vÀxande fenomen i ett samhÀlle som stÄr i stÀndig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vÄrt nutida samhÀlle ökar Àven stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för sÄvÀl individen som för samhÀllet. Dessa forskare menar att problematiken gÀllande stress ökar i samhÀllet och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till Àmnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, sÄ ökar Àven kraven pÄ individen, som stundtals kan ha svÄrt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus pÄ vÄra viktigaste samhÀllsmedborgare: Skolans elever, vÄr framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkÀter (med viss kvalitativ karaktÀr) har anvÀnts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara pÄ frÄgor relaterat till stress.

I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrÄn olika mÀnniskors behov, och förÀndras allt eftersom ens livssituation och behov förÀndras.  Bordet ska kÀnnas vÀrdefullt och fÄ ett mervÀrde genom att laddas med personliga berÀttelser och vara nÄgot man vill behÄlla och bevara.   Samtidigt Àr bordet tÀnkt att vara en startpunkt för att fÄ mÀnniskor att börja reflektera över sina förhÄllningssÀtt till konsumtion och vilka vÀrden som Àr viktiga i livet. I ett lÀngre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slÀngmentalitet som rÄder i samhÀllet..

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

I dagslÀget finns det inga psykometriska instrument som Àr specifikt anpassade för kampsportsutövare och de psykologiska krav som stÀlls under en tÀvlingssituation. Syftet med denna studie var att utveckla ett anvÀndarvÀnligt psykometriskt instrument för kampsportsutövare baserat pÄ en substantiv teori kring begreppet pÄtvinga vilja och det teoretiska ramverket kring mental tuffhet. I studien deltog 216 utövare frÄn olika kampsporter med olika erfarenhetsnivÄ. Data samlades in med hjÀlp av ett internetbaserat formulÀr som dÀrefter behandlades med explorativ faktoranalys. Resultatet av processen utmynnade i ett psykometriskt instrument med god validitet och hög reliabilitet som mÀter mental tuffhet och dÀrmed förmÄga att pÄtvinga vilja.

Till akutmottagningen söker patienter med olika sorters skador, sjukdomar och behov. MÄnga Àr oroliga över sitt tillstÄnd och för mÄnga Àr det den första kontakten med sjukvÄrden. VÄrdpersonalens bemötande pÄ akutmottagningen Àr dÀrför av stor betydelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av bemötande pÄ akutmottagning. Litteraturstudien baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar och en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes som analysmetod.

SAMMANFATTNINGEtt missfall vÀcker mÄnga olika kÀnslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men Àven för vÄrdpersonal som möter denna patientgrupp. MÄnga kvinnor bemöts med tystnad frÄn omgivningen Àven om hon sjÀlv Àr öppen med sin sorg, Àven vÄrdpersonal kan finna det svÄrt att veta hur man ska förhÄlla sig vid missfall, det finns risk att vÄrdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall.Oftast vÄrdas dessa kvinnor pÄ gynekologisk akutmottagning eller slutenvÄrd pÄ gynekologiskvÄrdavdelning. HÀr har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohÀlsa.Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan Ären 2001-2011 inkluderades.

I Sverige Àr det vanligt att man separerar ko och kalv redan nÄgra timmar efter kalvning. Enligt jordbruksverkets regler mÄste kalven fÄ i sig rÄmjölk inom 6 timmar efter att kalven har blivit född för att försÀkra att kalven fÄr i sig immunglobiner, antikroppar som Àr vÀsentliga för kalvens immunförsvar. Antingen tillÄts kalven dia rÄmjölk pÄ naturlig vÀg eller ges rÄmjölk till kalven via en hink eller napphink efter att kalven har blivit flyttad till en ensambox. I ekologiska produktionssystem Àr det tillÄtet att hÄlla kalven i ensambox i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra kalvar. I konventionella system Àr det tillÄtet att hÄlla kalven i ensambox i upp till Ätta veckor.

Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. LÄg sjÀlvkÀnsla Àr en riskfaktor för psykisk ohÀlsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling pÄverkar sjÀlvkÀnsla Àr begrÀnsad. Med sjÀlvrapporteringsformuÀret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes sjÀlvkÀnsla hos en populationsbaserad rikstÀckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jÀmfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lÀgre sjÀlvkÀnsla Àn kontroller i fem av sex dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala sjÀlvkÀnslan positiv (skalvÀrde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ sjÀlvkÀnsla var i flera dimensioner dubbelt sÄ stor för patientgruppen jÀmfört med kontrollgruppen.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvÀrdera anvÀndbarheten pÄ den prototyp som de tagit fram för mÀtning av fysiologiska parametrar i distribuerad vÄrd. Syftet blev dÀrför att genom att anvÀnda metoder sÄ som heuristiska och summativa utvÀrderingar ta reda pÄ vilka behov och krav som de tÀnkta anvÀndarna stÀller pÄ anvÀndargrÀnssnitt som anvÀnds inom distribuerad vÄrd. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, anvÀndaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de tvÄ utvÀrderingarna visar att anvÀndarna stÀller höga krav pÄ den hÀr typen av anvÀndargrÀnssnitt, framförallt gÀllande sÀkerstÀllande av identitet och anpassning till anvÀndarnas verklighet..

Den andliga dimensionen ingÄr i den holistiska mÀnniskosynen som sjuksköterskan skall utgÄ frÄn. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska stÄr det att sjuksköterskan ska ha förmÄga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell anvÀndes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Syftet med detta examensarbete Àr att vidareutveckla glasfiberbalkar sÄ de kan anvÀndas som mellanbjÀlklag i smÄhus. Förebilden var ett ?Delta Deck? som utvecklats av Altakor Group och anvÀnds i brokonstruktioner. Denna profil har vi sedan modifierat och optimerat för bruk i smÄhus. Den största skillnaden Àr att vi valt att inte anvÀnda den sÄ kallade ?snap-fit?-tekniken.