Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vÄrd frÀmst pÄ patientens behov. Mindre fokus lÀggs pÄ de nÀrstÄendes behov. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes behov nÀr vÄrden av en nÀrstÄende har övergÄtt till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lÀrare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex sfi-lÀrare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrÄgade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att Àven om det finns en specialpedagog som i nÄgon bemÀrkelse Àr knuten till utbildningen, mÄste sfi-lÀraren i mÄngt och mycket anvÀnda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för vad som motiverar volontÀrer och vad de har för förhoppningar och förvÀntningar nÀr de kommer för att arbeta pÄ en musikfestival, och hur denna grupp mÀnniskor passar in i mallen som motivationsteoretiker mÄlat upp för vad mÀnniskor motiveras av och hur vi motiverar arbetskraft.Vi insÄg under vÄrt arbete med musikfestivalvolontÀrer att det finns mycket lite kunskap om gruppen samt om hur man pÄ bÀsta sÀtt arbetar mot volontÀrer pÄ en festival. Vad som speciellt intresserade oss var upptÀckten av hur mÄnga av de volontÀrer som anmÀlt sig med sedan valde att oanmÀlt inte dyka upp till festivalen eller att avbryta arbetet under festivalens gÄng.Studien försöker att belysa detta Àmne och bidra till mer kunskap inom detta fÀlt och ytterligare en upptÀckt vi gjort Àr att den förutspÄdda skillnaden mellan arbetsledaren och volontÀrers attityder inte Àr sÄ stor. Det finns en högre medvetenhet om volontÀrernas situation hos arbetledare Àn vad som initialt observerats, men att denna kunskap allt för sÀllan kan omvandlas till handling.Vi har alltsÄ undersökt volontÀrers motivation och arbetsledares attityder för att förstÄ vad bortfallet av ideell arbetskraft under festivaler beror pÄ, bÄde före och under genomförandet. Denna uppsats Àr riktad mot personer som har ett intresse av fenomenet motivation hos ideell arbetskraft. .

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov nÀrstÄende har vid nÀra anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall pÄ 3 artiklar. Studiens resultat grundades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta pÄtaglig. Det ingÄr i sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmÀrksamma, bedöma och ÄtgÀrda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvÄrdnad. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstÀmde med syfte och frÄgestÀllningar.

Denna uppsats behandlar frÄgestÀllningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor kÀnslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka kÀnsloupplevelser? Syftet Àr att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och kÀnslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka kÀnsloupplevelser pÄ lÀngre sikt.Jag har genomfört en kvalitativ studie dÀr jag anvÀnder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar pÄ ett sjukhus i StockholmsomrÄdet. Intervjuerna har analyserats utifrÄn Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori KÀnsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen Àr bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting.

Bakgrund: Tidigare studier visar att nÀr nÄgon blir allvarligt sjuk pÄverkar det hela familjen. Familjefokuserad vÄrd innebÀr att de som Àr viktiga i patientens liv inkluderas i vÄrden. FÄ studier har med en djupare förstÄelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvÄrdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ Ätta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lÀmplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Nya medarbetare har förvÀntningar pÄ sin arbetsgivare nÀr de börjar pÄ ett företag. De nya medarbetarna har Àven behov som mÄste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget Àr introduktionen. Den mest vÀsentliga delen av introduktionen Àr introduktionen till arbetsplatsen. DÀrför Àr syftet med denna uppsats att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar blivande medarbetare har pÄ introduktionen till arbetsplatsen och Àven vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .