Idag exponeras varje person för upp till flera tusen annonsbudskap per dag. Annonseringen pÄ Internet ökar och mÀnniskor översköljs med fÀrgglada, blinkande annonser sÄ fort de gÄr in pÄ Internet ? men forskning har visat att mÄnga av annonserna helt ignoreras. Författarna till denna studie hade för avsikt att studera den bakomliggande psykologiska processen som förklarar varför vissa annonser pÄ Internet uppmÀrksammas medan andra helt ignoreras, samt studera faktorer som pÄverkar denna process. Genom litteraturstudier, observationer och intervjuer har författarna förstÄtt att det finns tvÄ kognitiva uppmÀrksamhetsprocesser: den exogena/stimulansdrivna processen som hÀrrör frÄn den varseblivande processen och den endogena/mÄlstyrda processen som hÀrrör frÄn en samverkan mellan lÀsbeteendet pÄ Internet och hjÀrnans minnessystem.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 Är i nÄgon cancerform. NÀr ett barn drabbas av cancer ochbehandlas pÄ sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det Àr en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga pÄ sjukhus, alla barn reagerarolika.. OmvÄrdnaden ska ta hÀnsyn till barnets totala situation samt baseras pÄbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov nÀr ett barn drabbas av cancer och vÄrdas pÄ sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrÄn familjens pÄtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgÀnglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frÄnvÄrdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

ProblemomrÄdet vi har valt att undersöka och skriva om Àr vad förskollÀrare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur de bemöter de hÀr barnen. Vi har utgÄtt ifrÄn ett pedagogperspektiv nÀr vi har skrivit den hÀr uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet Àr att vi var nyfikna pÄ hur pedagogerna stÀllde sig till det ovan nÀmnda fenomenet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi hoppas Àven kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd ut i vÄrt yrkesliv..

Jag har skrivit om polisers rÀtt att skjuta men fokus pÄ hur regleringen pÄverkar den enskilde polismannen. I uppsatsen behandlas dels vilken betydelse regleringens utformning harför den enskilde polismannen i situationer dÄ skjutvapen kan behöva brukas och dels hur regleringen, pÄ lÄng sikt, har inverkan för en polisman som tvingats skjuta en motpart,t.ex. genom psykologiska reaktioner som kan uppstÄ samt det eventuella ansvar som kan ÄlÀggas polismannen.Ett bruk av skjutvapen kan fÄ stora effekter för den enskilde polismannen. Det handlar om sÄvÀl ett straffrÀttsligt som ett disciplinÀrt ansvar som kan ÄlÀggas denne, men Àven ompsykologiska reaktioner, sÄsom depressioner och posttraumatisk stress, som kan uppstÄ.Jag menar att det finns betydande brister i regleringen av polisers rÀtt att skjuta, vilket föranleder att den enskilde polismannen i realiteten endast kan skjuta i nödvÀrn. Jag argumenterar i detta arbete dessutom för att pÄverkan pÄ polismannen dessutom blir större nÀr det rör sig om bruk av skjutvapen i en nödvÀrnssituation.

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.

I Sverige har medellivslÀngden ökat under det senaste seklet. Detta stÀller krav pÄ en anpassning i samhÀllet för att tillgodose den Àldre populationens behov. SÀllskapsdjurs goda effekter pÄ hÀlsan började uppmÀrksammas inom vÄrden pÄ 1700-talet. Idag anvÀnds djur i vÄrden frÀmst inom Àldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar ligger i att förebygga hÀlsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

I Sverige drabbas varje Är runt 10 000 personer av hjÀrtstopp. I endast 1300 av fallenlyckas hjÀrtstoppet hÀvas och 4 % kan skrivas ut levande efter att den medicinskavÄrden Àr klar. PÄ sjukhuset genomgÄr patienten flera undersökningar ochbehandlingar. De behandlingar som ges syftar till att framförallt rÀdda hjÀrnan som Àroerhört kÀnslig för syrebrist men Àven hjÀrtat riskerar att ta skada. HjÀrtstoppetorsakar en kris och pÄverkar patienten sÄvÀl psykiskt som fysiskt och den kan Àvenha Ädragit sig kroniska hjÀrnskador.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt Àr dialys Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt för behandling och anvÀnds för att avlÀgsna vatten, giftiga Àmnen och slaggprodukter frÄn kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebÀr en omfattande livsstilsförÀndring som kan ha inverkan pÄ upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet pÄverkas av att genomgÄ dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehÄllsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Syftet med insatsen personlig assistans Àr att ge personer med funktionsnedsÀttningar ökat sjÀlvbestÀmmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestÀmma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna vÀljer privata anordnare i allt större utstrÀckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som pÄverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i tvÄ smÄ inlandskommuner i Norrbotten dÀr det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrÄgor: Vilken information om sina valmöjligheter fÄr den enskilde nÀr denne har fÄtt insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberÀttigade inför val av assistansanordnare? Vad pÄverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehÄll och utformning samt nÀr informationen ges, Àr av stor betydelse och en förutsÀttning för att den enskilde ska kunna vÀlja det alternativ som stÀmmer överens med dennes behov och önskemÄl.

Vid sin tillkomst Àr de flesta företag smÄ. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutÀndan stÄr för de allra viktigaste besluten. Denna person borde sÄledes vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill sÀga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir dÀrför intressanta, dÄ en person med sÄdan karaktÀr i större utstrÀckning torde strÀva efter, söka och svara pÄ exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan pÄ internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrÄn sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju Àr tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.