Att bemöta patienter efter en traumatisk hÀndelse krÀver goda kunskaper bÄde medicinskt och psykologiskt. HÀr krÀvs kunskap i vilka normala processer som pÄgÄr samt vilka patologiska tillstÄnd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhÀndertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhÀndertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhÀndertagandet.

Den psykiska ohÀlsan ökar i samhÀllet samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och lÀkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohÀlsa stöter pÄ fördomar i samhÀllet som Àven kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekrÀftat att det rÄder en negativ syn pÄ psykisk ohÀlsa i samhÀllet. Det finns fÄ studier som omfattar bÄde vÄrdpersonalens och patienternas perspektiv i detta Àmne. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors, lÀkares, lÀkarstudenters och undersköterskors syn pÄ psykisk ohÀlsa samt hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever att de blir bemötta.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

 Syftet med denna studie Àr att med longitidunella data, dÀr man följer samma individer över tid, frÄn 2000-talet ta reda pÄ om det finns en trend i psykisk ohÀlsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras pÄ longitudinella data som inhÀmtats före 2000-talet och dÀrför avser denna studie att delge fÀltet ny och aktuell kunskap dÄ denna studie baseras pÄ longitudinella data frÄn 2004 och framÄt. Vidare Àmnar studien undersöka huruvida tonÄringarnas familjesituation och nationellt ursprung pÄverkar en eventuell trend i den psykiska ohÀlsan samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohÀlsa över tid och att flickor i större utstrÀckning Àn pojkar upplever psykisk ohÀlsa. Ingen av de övriga variablerna visade pÄ nÄgon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Årligen Ă„drar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det Ă€r frĂ€mst Ă€ldre som drabbas, medelĂ„ldern Ă€r 80 Ă„r. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur Ă€r det övergripande mĂ„let att patienten skall Ă„terfĂ„ samma fysiska, psykiska och sociala nivĂ„ som han/hon hade före frakturen. En förutsĂ€ttning för god hĂ€lsa, att undvika sjukdom och för att Ă„tervinna hĂ€lsa Ă€r ett gott nutritionstillstĂ„nd. Vid malnutrition rĂ„der ett tillstĂ„nd dĂ„ kroppens intag av energi och nĂ€ring understiger kroppens faktiska behov och det finns dĂ„ en ökad risk för sjuklighet. Enligt Socialstyrelsen som sammanstĂ€llt olika studier lider 50 % av de patienter som Ă„drar sig en höftfraktur av malnutrition. Studiens syfte Ă€r att finna omvĂ„rdnadshandlingar som kan leda till ett förbĂ€ttrat nutritionsstatus hos patienter som Ă„dragit sig en höftfraktur för att förbĂ€ttra lĂ€kning och rehabilitering och dĂ€rigenom öka patientens vĂ€lbefinnande och minska lidandet. Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar anvĂ€nts. Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvĂ„rdnadshandlingar. Temana Ă€r: ?Att finna och Ă„tgĂ€rda orsaker till ett försĂ€mrat födointag vid en höftfraktur?, ?Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mĂ€ta patientens intag av mat och vĂ€ska?, ?Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition?, ?Att ge omvĂ„rdnad i samband med mĂ„ltid? samt ?Att ge olika nĂ€ringstillĂ€gg?..

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelÄg nÄgon skillnad mellan könen samt Ärskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gÄnger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkÀter. 151 elever i Ärskurs 7-9 tillfrÄgades om att besvara en enkÀt, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen.

Inom palliativ vÄrd Àr existentiella frÄgestÀllningar och andlighet viktiga delar för att uppnÄ en holistisk vÄrd. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svÄrigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och WatsonÀr tvÄ omvÄrdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvÄrdnaden.Eriksson har en mer kristen syn pÄ andlighet medan Watsons perspektiv Àrexistentialistiskt med inflytande av österlÀndskt filosofi. BÄda uttrycker dock attetablering av tro och hopp Àr centrala kÀnnetecken för andlig omvÄrdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras vÀlmÄende Àr av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förstÄelse för anhörigas situation kan omvÄrdnaden bÀttre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars Àr vanligt förekommande i familjer dÀr en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien Àr kvalitativ. En innehÄllsanalys gjordes av det manifesta innehÄllet i fem skrivna berÀttelser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka teorier BBIC vilar pÄ, hur BBIC:s teoretiska grundsyn har förÀndrat sÀttet att beskriva barns behov i utredningar, samt om formulering och motivering av insatser har pÄverkats av detta.I uppsatsens första del görs en genomgÄng av de huvudsakliga teoribildningar som BBIC utgÄr ifrÄn; anknytningsteori, utvecklingsekologi samt risk- och skyddsfaktorperspektivet. BBIC:s ursprung i England och dess vÀg till Sverige beskrivs, samt nÄgra av BBIC:s viktigaste tankegÄngar.Tio barnavÄrdsutredningar som alla har lett till insats har undersökts. Fem av dessa var BBIC-utredningar och fem var Àldre utredningar utan BBIC-anknytning. De tvÄ grupperna av utredningar har sedan jÀmförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur socialsekreterare skildrar barns behov. Hur vÄrdplanernas insatsformuleringar har pÄverkats av BBIC:s införande har ocksÄ undersökts.Resultatet av studien tyder pÄ att BBIC-utredningarna i större utstrÀckning synliggör barnets behov i vissa avseenden.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

Local cultural environment planning in Sweden often comes to rely on municipal heritage plans. These plans are meant to facilitate management of local cultural values, work as a tool for local planning and increase awareness of cultural environments for the public. In the last decades public participation in planning has become more and more of the ideal strategy, challenging the idea of cultural environment planning as an expert-led field. The idea of the field as one that implicates public participation as a strategy has been fortified in Sweden through national goals, government bills and conventions. Nevertheless the implementation of public participation in municipal heritage plans remains quite uncharted. The aim of this study is to explore public participation in regards to how municipal heritage plans are developed and the perception of public participation in cultural environment planning amongst professionals, comparing bigger and smaller municipalities.

HÀlsa Àr ett brett begrepp som det finns mÄnga olika teorier och synsÀtt pÄ. Det mÄngfacetterade begreppet hÀlsa kompliceras ytterligare nÀr det sÀtts samman med idrott, i Àmnet Idrott och hÀlsa. DÄ vi som blivande lÀrare i Idrott och hÀlsa ansÄg det vara intressant att fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet ser pÄ begreppet hÀlsa, samt hur de anser sig bedriva hÀlsoundervisning, valde vi att skriva vÄrt examensarbete inom detta omrÄde. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lÀrare i skolÄr 7-9 i Àmnet Idrott och hÀlsa, för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslÀrarna pÄ begreppet hÀlsa? Hur ser de sex intervjuade lÀrarna pÄ sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hÀlsa? För att kunna tolka de intervjuade lÀrarnas svar har vi utgÄtt ifrÄn det salutogena och patogena synsÀttet pÄ hÀlsa.

Bakgrunden till uppsatsen Àr den internationaliseringen som skett inom det svenska Försvaret. DÀrförmÄgan till lufttankning blivit intressant dÄ det som regel anvÀnds under internationellaflygoperationer.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns ett behov av lufttankning av JAS 39 Gripen,grundat utifrÄn de operativa förmÄgorna i Försvarsmaktens huvuduppgifter. FrÄgan Àr om det finns ettsvenskt behov av lufttankning för att lösa tilldelade uppgifter?Metoden som anvÀnds Àr dels deskriptiv och dels komparativ. Studien utgÄr frÄn manöverteorinsgrundelement.