Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus och ungefÀr 500 av dessa överlever. HjÀrt- kÀrlsjukdom Àr vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjÀrtstopp, andra orsaker till hjÀrtstopp Àr lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrÄn vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjÀrtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité pÄverkades efter att ha överlevt ett hjÀrtstopp, i resultatet framkom det förÀndringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus och ungefÀr 500 av dessa överlever. HjÀrt- kÀrlsjukdom Àr vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjÀrtstopp, andra orsaker till hjÀrtstopp Àr lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrÄn vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjÀrtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité pÄverkades efter att ha överlevt ett hjÀrtstopp, i resultatet framkom det förÀndringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Bakgrund: Droger Àr nÄgonting som funnits under en lÄng tid. MÄnga anvÀnder droger som hjÀlp mot olika psykiska problem och detta pÄverkar fysiken, psyket och det sociala livet pÄ ett negativt sÀtt. Det finns en okunskap om missbruk inom vÄrden. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat fÄ stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk.Metod: En intervjustudie med fyra mÀn och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material anvÀndes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Denna studie belyser i vilken mÄn elever i behov av sÀrskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte Àr att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar Àven mot vad för sorts handledning och stöd lÀrarna kan fÄ ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har Àven genomförts observationer av en verksamhet dÀr det finns barn i behov av sÀrskilt stöd.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes Àr en livsstilssjukdom som ökar bÄde i Sverige och globalt. EgenvÄrden Àr en viktig del i behandlingen av sjukdomen och Àr en livslÄng uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vÀgledning, motivera och stÀrka personens egenvÄrdskapacitet. För att bÀttre förstÄ personens behov i egenvÄrden Àr det betydelsefullt att sjuksköterskan fÄr ta del av personers erfarenheter av egenvÄrd vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvÄrd vid typ 2 diabetes.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap dÄ de saknar arbete Àr ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhÀllet kan bland annat ske genom arbetstrÀning. Att ta ett riktigt arbete Àr oftast ett för stort steg att ta nÀr personer med psykiska funktionshinder skall komma Äter till arbetslivet.Syftet med min studie Àr att undersöka vad arbetstrÀningen betyder för mÀnniskor med psykiska funktionshinder. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstrÀnar pÄ olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sÀnkt kognitiv förmÄga och den sjukes personlighet förÀndras. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att vÄrdpersonal tar sig tid att lyssna pÄ deras Äsikter skapar goda chanser för att bÄda parterska bli nöjda med omvÄrdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultat: Studiens resultat visade att nÀrstÄende hade egna behov som behövde tillgodoses, att fÄ möjlighet att skapa en relation till vÄrdpersonal, att fÄ tid att prata, att fÄ delta i omvÄrdnaden samt att fÄ information.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebÀr en stor omstÀllning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per Är i njursvikt som krÀver behandling. MÄnga patienter som gÄr i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte gÄr att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens pÄverkan pÄ patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades pÄ totalt 17 vetenskapliga artiklar dÀr tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

Sjuksköterskeyrket innebÀr möten med patienter sÄvÀl som nÀrstÄende till patienterna. Sjukdom och dödsfall Àr inte nÄgot som bara drabbar den enskilda personen utan hÀndelsen kan vara lika svÄr eller svÄrare för den drabbades familj och nÀrstÄende. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de nÀrstÄendes upplevelser och behov för att bÀttre kunna möta dessa. Denna studies syfte Àr att beskriva upplevelser och behov hos nÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar Àr ett vanligt förekommande patientklientel pÄ somatiska vÄrdavdelningar. Att vÄrda dessa individer krÀver ofta mycket arbete och fokus frÄn allmÀnsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vÄrdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vÄrdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, pÄ ett systematiskt vis, baserad pÄ data frÄn tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom omrÄdet söktes upp, granskades, analyserades och sammanstÀlldes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig frÀmst vara kopplade till dennes vÄrd- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgÄng till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrÄn tre kategorier: VÄrdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrÄn resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvÄrdnad och om möjlighet till bÀttre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgÀnglig för personal pÄ somatiska vÄrdavdelningar, skulle detta förmodligen förÀndra den negativa instÀllning som mÄnga sjuksköterskor har till vÄrdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle ocksÄ skapas bÀttre förutsÀttningar för sjuksköterskor att kunna bistÄ med en bÀttre vÄrd.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Grönska har mÄnga fördelar för mÀnniskans psykiska hÀlsa. Bara nÄgra minuters vistelse i grönomrÄden kan ge positiva effekter pÄ bland annat stressnivÄ, koncentrationsförmÄga och humör. Dagens trend med urbanisering och förtÀtning leder dock till att mÀnniskor blir mer och mer isolerade frÄn naturen. I och med förtÀtning blir gröna platser i staden hotade av exploatering. Dessutom innebÀr de ökade invÄnarantalen att trycket pÄ stadens grönytor blir större, dÄ fler personer mÄste samsas om den grönska som finns tillgÀnglig.