Samtidigt som elever i behov av sÀrskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, nÄgot som stÀller höga krav pÄ klasslÀrares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien Àr att analysera klasslÀrares uppfattningar om deras möjligheter och begrÀnsningar i matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ undersökningar som gjorts genom att intervjua Ätta verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att klasslÀrarna har goda möjligheter att underlÀtta matematikundervisningen.

Bakgrund: GenomgÄng av aktuellt kunskapslÀge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvÄrdnaden och visar förstÄelse i praktiska kunskaper, ÀndÄ blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det Àr en litteraturöversikt grundad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: KÀrlek till de nÀrmaste, NÀrhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, MÀnniskovÀrde och StrÀvan efter sanningen.

Forskningen visar att patienter som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning har bÄde psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försÀmrad livskvalitet. PÄ senare Är har detta fenomen uppmÀrksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. VÄrt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvÄrd. Metoden var en litteraturstudie dÀr 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor frÄn intensivvÄrdsvistelsen eller hade overkliga minnen dÀrifrÄn och behövde bÄde information och förklaring.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka upplevelser kvinnor har vid hjÀrtinfarkt och deras behov av stöd samt vilka faktorer som pÄverkar kvinnor till att de söker vÄrd sent.Underlag till studien söktes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elsevier, PubMed och Elin@Dalarna. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara relevanta för syftet samt vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter frÄn Är 2000-2007. Artiklarna kvalitetsgranskades med avseende vetenskaplig kvalitet. av granskningsmallar Resultatet av kvinnors upplevelser vid hjÀrtinfarkt visade sig vara de fysiska upplevelserna. Kvinnorupplevde oftast inte den klassiska vÀnstersidiga bröstsmÀrtan som beskrivs i litteraturen utan de hade varierade upplevelser av bröstsmÀrta frÄn vÀrk och tyngdkÀnsla till en brÀnnande ellerkramande kÀnsla i bröstet.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hÀlsofrÀmjande med ungdomars psykiska hÀlsa samt hur kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilken problematik som enligt kuratorerna Àr vanligast samt orsaken till detta. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk utgÄngspunkt med kvalitativ ansats, baserad pÄ intervjuer med kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lÀrare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera Àr till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer.

Bakgrund: Livet efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt anses komplicerat och omfattar fysiska och psykiska komplikationer. Depression betraktas som en vanlig och allvarlig komplikation som kan tillstöta, den pÄverkar hela mÀnniskan och ÄterhÀmtningsprocessen. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av genomgÄngen hjÀrtinfarkt med fokus pÄ depression. Metod: Det studerade materialet utgjordes av 19 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av Friberg (2012) och resulterade tre teman och fem subteman.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

Alltfler mÀnniskor kommer idag i kontakt med hemsjukvÄrden, antingen som personal eller som patient. Det Àr sedan tidigare kÀnt att vÄld Àr ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvÄrden. Utsattheten för vÄld tros vara större inom hemsjukvÄrden dÀr personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det vÄld som vÄrdpersonalen inom hemsjukvÄrden utsÀtts för och vilka konsekvenser detta fÄr. För att sammanstÀlla den vetenskapliga forskning som finns inom omrÄdet genomfördes en deskriptiv litteraturstudie.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet Àr i jÀmförelse med en mental trÀningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder pÄ upplevd psykisk hÀlsa. De frÄgestÀllningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet pÄverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet pÄverkat medveten nÀrvaro? Hur effektiv Àr fysisk aktivitet i jÀmförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning dÀr 16 kontorsarbetare med en medelÄlder pÄ 55,6 ± 4,97, Är deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i tvÄ olika grupper dÀr den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.

Psykisk ohÀlsa bland barn kan visa sig som depression, Ängest, huvudvÀrk men Àven som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hÀlsa Àr nÄgot som kÀnnetecknas av lycka och vÀlbefinnande. Det krÀvs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hÀlsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med Ätta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Titel in original language: MarmorerningsmÄleri ? behov av samsyn och kommunikationLanguage of text: SwedishNumber of pages: 45.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.