I vÄrt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna pÄ patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istÀllet för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat pÄ sjÀlvbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En sjÀlvbiografistudie genomfördes för att fÄ belyst vilka de existentiella behoven var.

Syftet med följande uppsats Àr att fÄ en bild av hur lÀrare upplever att elever i behov av sÀrskilt stöd, i Är 7-9, klarar att arbeta med arbetssÀttet Eget arbete.Eget arbete innbÀr att eleven sjÀlv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur arbetssÀttet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet bygger pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Ärskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssÀtt sÀrskilt bra. Eget arbete dÀremot kan vara ett arbetssÀtt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

En litteraturstudie om behov och svÄrigheter som patienter med ALS och deras vÄrdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrÄn Antonovskys salutogenetiska synsÀtt..

Bakgrund: Barnfetma Àr pÄ vÀg att bli ett stort folkhÀlsoproblem i samhÀllet. 42 miljoner barn under fem Är Àr överviktiga i vÀrlden. God sjÀlvkÀnsla Àr viktigt för det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla jÀmfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie dÀr vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lÀrande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till nÄgra kÀnda teorier om hur barn lÀr sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, sÄsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör ocksÄ hur elevers förstÄelse för ÀmnesinnehÄll, lÀrande samt harmonisk utveckling pÄverkas aktivt av sÄdana sammanhang.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Den psykiska ohÀlsan ökar alltmer i samhÀllet och en utsatt grupp Àr universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohÀlsa Àr utbrÀndhet, som bestÄr av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hÀlsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hÀlsa Àr psykologiskt vÀlbefinnande, som bestÄr av sex olika dimensioner. FörÀldraskapets betydelse för den psykiska hÀlsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur förÀldraskapet pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet och graden av utbrÀndhet hos studenter.

Studiens syfte Àr att undersöka den psykiska ohÀlsan hos elever som gÄr pÄ högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn pÄ problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hÀlsa har försÀmrats de senaste 20 Ären och att tjejer mÄr sÀmre Àn killar. Med anledning av detta utgÄr denna studie med fokus pÄ den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frÄgestÀllningar Àr som följer:- Hur pÄverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohÀlsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mÄr? - Vad har tjejer för makt att pÄverka sitt eget mÄende? (ej behandlad pga.

Suicid har lÀnge varit den frÀmsta dödsorsaken bland unga mÀnniskor.Det Àr en stor uppgift för sjukvÄrden att bemöta patienterna pÄ ett respektfullt sÀtt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vÄrd krÀver ett holistiskt synsÀtt, vilket kan vara en utmaning och bygger pÄ god kommunikation. Det finns endast ett fÄtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vÄrdade pÄ sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring Àmnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvÄrdnad pÄ sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska vÀlbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och Äklagare relaterade till psykiskt vÀlbefinnande.En grupp bestÄende av 83 mÀn och kvinnor besvarade en enkÀt, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och Äklagare prÀglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade pÄ ett signifikant sÀtt till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande Àn mÀn och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trÀngde ocksÄ i större utstrÀckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare Äterkommande obehagliga minnen av hÀndelsen. Studien fann Àven signifikanta skillnader i psykiskt vÀlbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar pÄ att förhörsledare som upptrÀder pÄ humanitÀrt sÀtt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska vÀlbefinnandet..

Bakgrund: Varje Är drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt ovÀntat hjÀrtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjÀrtstopp ökar och dÀrmed finns ett ökat behov av att förbÀttra kunskapen om hur livet pÄverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvÄrigheter, Ängest, brist pÄ energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjÀrtstillestÄnd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo.

SjukfrĂ„nvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. ÖvergĂ„ngen frĂ„n ett produktion- till tjĂ€nstesamhĂ€lle har inneburit förĂ€ndrade arbetsvillkor för de anstĂ€llda. Undersökningar har visat pĂ„ att psykiska hĂ€lsoproblem sĂ„som utbrĂ€ndhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohĂ€lsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrĂ„n krav- kontroll- och stödmodellen som kan tĂ€nkas bidra till depression hos tjĂ€nstemĂ€n.

Inom ambulanssjukvÄrden utsÀtts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer pÄverkar arbetet och dÀrmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hÀlsa. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvÄrden och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.