Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rÀdsla m.m. hos somatisk vÄrdpersonal och om patienter som kÀnner sig avskrivna frÄn den somatiska vÄrden med att det Àr den psykiska ohÀlsan som Àr orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vÄrdpersonal upplever problem med att vÄrda den fysiska hÀlsan hos patienten, dÄ deras specialitet Àr den psykiska hÀlsan.  Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohÀlsa erfar den somatiska vÄrden och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hÀlsa. Studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

I dagens samhÀlle Àr bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor fÄr diagnosen. Kvinnor reagerar kÀnslomÀssigt starkt nÀr sjukdomen hotar deras liv. Det Àr dÀrför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie Àr att belysa yngre kvinnors psykiska pÄverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr resultatet var baserad pÄ Ätta kvalitativa artiklar vars innehÄll granskades, tolkades och analyserades.

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förvĂ€ntas öka. En demenssjukdom innebĂ€r ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas fĂ„r svĂ„righeter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebĂ€r ocksĂ„ ett lidande för anhöriga. Över hela vĂ€rlden utför anhöriga den största delen av omvĂ„rdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bĂ€r ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsÀttning. En insats som nÀstan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta Àr boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien Àr att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsÀttning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem klienter och tvÄ boendestödjare.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrÀttades 1994 i samband med att rÀttighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka kriterier som den enskilde, som pÄ grund av sitt psykiska funktionshinder ingÄr i 1 § 3 LSS, mÄste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade mÄste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersÀttning för sÄdan.Personlig assistans Àr frÀmst till för dem som har fysiska funktionshinder och/eller ett mycket omfattande hjÀlpbehov. Det Àr hÀr diskussionen om psykiskt funktionshindrade ska beviljas assistans uppstÄr. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grundlÀggande behov rent fysiskt, men Àr i behov av ?pÄputtning? eftersom de har problem med att pÄbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

HjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det Àr vanligt att de som drabbats har svÄrt att hantera sin förÀndrade livssituation eftersom sjukdomen pÄverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svÄrare att anpassa sig till livet efter hjÀrtinfarkten Àn mÀn. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas ÄterhÀmtning pÄ tvÄ boenden med sÀrskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i SkÀrholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat Ätta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrÄn ett kvoturval, fyra boendestödjare frÄn FrösÀtra samt fyra frÄn Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen pÄ boendena beskriver begreppet ÄterhÀmtning, hur de arbetar med ÄterhÀmtning, hur ÄterhÀmtning nÄs samt hur personal beskriver sin roll.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatÀgt omsorgsföretag arbetar lÄngsiktigt med personalens fysiska och psykiska hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsoarbetet och sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ arbetsplatsen. DÄ verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hÀlsa utan att det inkrÀktar pÄ den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat omrÄde inom arbetshÀlsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med tvÄ personer ur ledningen, och genom tvÄ parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar lÄngsiktigt med personalens hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsan pÄ arbetet. Resultatet bearbetades med hjÀlp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmÀssa och separation, undersöker denna studie pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa i vuxen Älder. Syftet Àr att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmÀssa och separation under uppvÀxten och individens psykiska ohÀlsa i vuxen Älder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan förÀldrarna i uppvÀxtfamiljen. De teorier som uppsatsen anvÀnder för att förklara relationen mellan separation i uppvÀxtfamiljen och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder tar sin utgÄngspunkt i ekonomiska svÄrigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan förÀldrar. Studien bygger pÄ kvantitativa data frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder.

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje Är insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av de fysiska och psykiska förÀndringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen Àr de i behov av relevant stöd av den vÄrdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd frÄn vÄrdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Som en följd av samhÀllets utveckling vÀljer företag idag att periodvis hyra in personal frÄn bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som stÀlls. Syftet med denna studie var att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet hos arbetstagare i tvÄ olika anstÀllningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkÀt som delades ut till tvÄ olika grupper av arbetstagare som arbetade pÄ samma företag dock med olika förutsÀttningar. HÀlften var inhyrda medan den andra hÀlften var direkt anstÀllda av företaget. Totalt delades 78 enkÀter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.