Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Med ökad Älder ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska försÀmringar. Statistik visar att den Àldre befolkningen kommer att öka. Detta stÀller krav pÄ Àldreomsorgens personal för att tillgodo se den Àldres behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den Àldre personens upplevelse av att flytta till sÀrskilt boende. Studien Àr baserad pÄ 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje Är insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av de fysiska och psykiska förÀndringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen Àr de i behov av relevant stöd av den vÄrdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd frÄn vÄrdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer nÄgon gÄng under sitt liv bli utsatt för vÄldtÀkt eller vÄldtÀktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvÄrden kan fÄ avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohÀlsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Eftersom de nÀrstÄende ofta Àr involverade i vÄrden av svÄrt sjuka och döende patienter, Àr det av största vikt att sjuksköterskan och övrig vÄrdpersonal, som trÀffar dessa utsatta mÀnniskor, inte bara Àr medvetna om de medicinska behoven, utan Àven de existentiella, hos sÄvÀl patienten som de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka existentiella problem och behov av existentiellt stöd som nÀrstÄende hade under den palliativa sjukdomsperioden, för att som sjuksköterska bÀttre kunna stödja dem. I bakgrunden definierades begrepp som anvÀnds i uppsatsen, som palliativ, familj, existentiell och lidande. Resultatet baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Genom innehÄllsanalys identifierades ett övergripande tema, tvÄ kategorier samt fyra respektive tre subkategorier.

FörÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter ger sin bild av vad som varit till hjÀlp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms lÀns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förÀndringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjÀlpt dem i kontakten med behandling, rÄd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjÀlp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sÀllan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av förÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter, som under en lÀngre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jÀmförts med tidigare forskning.

LÄngvarig smÀrta pÄverkade personernas fysiska, psykiska och sociala tillstÄnd vilket innebar att personer med lÄngvarig smÀrta Àr i stort behov av god omvÄrdnad. Personer med lÄngvarig smÀrta anvÀnde sig av copingstrategier för att hantera smÀrtproblematik.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer upplever att leva med lÄngvarig smÀrta och vilka copingstrategier som anvÀnts. Metod: Litteraturstudien har gjorts med deskriptiv design. Litteraturstudiens resultat baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som har söktes i databasen Cinahl.                                                  Huvudresultat: Huvudresultat visade att personer med lÄngvarig smÀrta upplevde bÄde stöd och begrÀnsningar. Detta upplevdes Àven i mötet med vÄrden och i behandlingar.

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohÀlsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras förÀldrars exilproblematik och hur förÀldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger pÄ sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som sjÀlva Àr födda i Sverige, men vars förÀldrar Àr flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av förÀldrarnas exil komma att pÄverka ungdomarnas psykiska ohÀlsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svÄrhanterliga kÀnslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svÄrigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhÄllande till metod..

Sömn Àr en av de viktigaste basala faktorerna för att upprÀtthÄlla en god fysisk och psykisk hÀlsa. En dÄlig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar sÄ som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, Ängest, nervositet samt en lÄg smÀrttröskel. Fysiska störningar som kan uppstÄ av dÄlig sömn Àr muskelspÀnningar, svÄrlÀkta sÄr och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan pÄföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlÀngs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vÄrd.

Att ge bort en del av sig sjÀlv för att förbÀttra livet för en annan mÀnniska, Àr att ge gÄvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat pÄ mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med bÄde positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glÀdje inför att hjÀlpa en mÀnniska till ett bÀttre liv.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.