I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Bakgrund: Alla personer oavsett Älder har mÀnskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna kÀnna vÀlbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett sÀrskilt boende pÄ grund av sÀrskilda behov. För en del personer kan det vara svÄrt att vÀnja sig att bo pÄ ett sÀrskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. VÄrden som ges till de Àldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det Àr dÀrför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlÀtta denna förÀndring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall hur hundar pÄverkar Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Bakgrund: Tidigare studier har visat att psykisk ohÀlsa ökar bland ungdomar i Sverige. Skolsköterskan har en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet med barn och ungdomar. Att delaktighet och inflytande har ett samband med hÀlsa Àr kÀnt, men det Àr oklart hur vÀl dokumenterat Àmnet Àr. Syfte: Att göra en sammanstÀllning kring barn och ungdomars psykiska hÀlsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Metod: Scoping study anvÀndes för att sammanstÀlla aktuell litteratur inom det valda Àmnet.

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas nÄgon gÄng av ett eller flera beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan Àven vara svÄrt att hantera för mÀnniskorna omkring dem, nÀrstÄende och vÄrdpersonal, och Àr en stor anledning till att personen flyttar till sÀrskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelser av att vÄrda personer med beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer.

BakgrundForensisk omvÄrdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstÀnkta, förövare och vittnen till vÄld. Att bli utsatt för brott kan medföra bÄde fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkÀnsla och respekt och har rÀtt till nödvÀndig materiell,medicinsk, psykisk och social hjÀlp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hÀlso-och sjukvÄrdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvÄrdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte fÄr den omvÄrdnad de Àr i behov av. Att ha personal med kunskaper inom Àmnet Àr viktigt för att kunna kÀnna igenoch uppmÀrksamma symtom och tecken pÄ vÄld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvÄrdnad pÄ en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

De ungas psykiska ohĂ€lsa Ă€r ett vanligt Ă€mne i dagens mediala debatt. Studier har pĂ„ senare Ă„r klargjort att denna ohĂ€lsa ökat de senaste Ă„rtiondena. Andra studier diskuterar möjliga Ă„tgĂ€rder till den psykiska ohĂ€lsan medan ett fĂ„tal av dem vĂ€nder sig till de verkliga experterna i frĂ„gan, nĂ€mligen ungdomarna sjĂ€lva. Syftet med denna studie Ă€r fyrfaldigt: (1) att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur förstaĂ„rsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stĂ€vja och motverka psykisk ohĂ€lsa; (2) att diskutera om stödet överensstĂ€mmer med elevernas efterfrĂ„gan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohĂ€lsa inom vĂ€nskapskretsen och att (4) ta reda pĂ„ eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkĂ€tform och stĂ€lldes till förstaĂ„rsgymnasister i Östersunds kommun.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu dÄ? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner pÄ kritiska hÀndelser. Examensarbete i omvÄrdnad 10 Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde: omvÄrdnad, 2006. Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner kritiska hÀndelser. FrÄgestÀllningarna var: vad upplever sjuksköterskan som kritisk hÀndelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska hÀndelser? faktorer pÄverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur pÄverkar tillfÀlle till reflektion sjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i Àr Cochrane Library, PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl.

Landstinget i Kronobergs lÀn utförde 2006 en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurserna 5, 8 och gymnasiets Ärskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete dÀr den psykiska ohÀlsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet Àr uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohÀlsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohÀlsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS anvÀnts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohÀlsan var ?Tycker du att du Àr frisk??, ?Har du nÄgonsin anvÀnt lÀkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt Àr den psykiska hÀlsan central för individens möjlighet att fungera i samhÀllet. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa framför allt hos vuxna men Àven hos barn. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hÀlsa. För att svara pÄ syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.