Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

Bakgrund: Att leva med HIV som Àr en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan Àven ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV Àr en samhÀllsfarlig och global sjukdom som innebÀr livslÄng medicinsk behandling. HIV Àr belagt med skuld och fördomar pÄ grund av okunskap och rÀdsla. Det Àr kÀnslomÀssigt svÄrt för den HIV-smittade att berÀtta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Bakgrund: Den psykiska ohĂ€lsan har under de senaste Ă„ren blivit ett alltmer vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohĂ€lsa Ă€r kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har Ă€ven den psykiska ohĂ€lsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, Ă€ngslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hĂ€lsan bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som pĂ„verkar den psykiska hĂ€lsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjĂ€lp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast depression och Ă€ngslan förekom bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohĂ€lsa.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

VÄrt moderna samhÀlle Àr naturvetenskapens glansepok. Det som kÀnnetecknar naturvetenskapen Àr att den Àr fri frÄn religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen mÄste alla pÄstÄenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lÀmnar inget utrymme för hÀnvisning till vare sig vÀrldsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar Àr ytterst ogiltiga för den moderna mÀnniskan.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hÀlsa har försÀmrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger pÄ samma nivÄ sedan samma tid. Mobbning och krÀnkningar har negativa effekter pÄ barns psykiska hÀlsa. Skolsköterskor har en central roll vad gÀller att frÀmja skolbarns hÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur skolsköterskor ser pÄ sin roll i arbetet mot mobbning och krÀnkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och belysa hur bemötandet av mÀnniskor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsÀttningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för mÀnniskor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förstÄelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie anvÀnde jag mig av kvalitativ metod för jag ansÄg att det var bÀst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, tvÄ personer som arbetar pÄ ett boende för psykiskt funktionshinder.

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) pÄverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska vÀlmÄende förÀndrades efter operationen. För att klarlÀgga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes sÄsom godkÀnda (G) och 5 artiklar sÄsom vÀl godkÀnda (VG).

Den som utsatts för en miljöskada skall inneha möjligheten till att erhÄlla full kompensation i form av skadestÄnd för den skada denne har lidit av skadevÄllaren. Detta bör ses som en huvudprincip inom skadestÄndsrÀtten vilken sÄledes Àven torde gÀlla vid miljöskadestÄnd. Det föreligger dock ett antal problematiska och svÄrtillÀmpade regler inom miljörÀtten vilka göra det svÄrt för den skadelidande att fÄ ut skadestÄnd. Denna avhandling har i synnerhet berört den problematik som föreligger vid Äberopande av estetiska och psykiska immissioner. De problem- och avvÀgningsomrÄden som vÀsentligen har avhandlats i denna framstÀllning Àr orts- och allmÀnvanlig störning, dithörande skÀlighetsbedömning samt preskription vid miljöskador.

Bakgrund:I takt med att antalet Àldre i Sverige ökar, ökar ocksÄ antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemÀssiga eller psykiska symtom nÄgon gÄng under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett sÀrskilt boende dÄ belastningen pÄ anhöriga och omgivningen blir alltför stor.Syfte:Att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemÀssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.Metod:Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ niovetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus pÄ att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som pÄverkar omvÄrdnadsÄtgÀrder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvÄrdnad, musik, dans och beröring.

Ungdomar med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hÀlsa och behovet av utökade vÄrdformer..

I Sverige drabbas varje Är omkring 15 000 personer av hjÀrtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 pÄ sjukhus. Av de hjÀrtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rÀdda endast omkring 500. Av de som fÄr ett hjÀrtstopp pÄ sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv pÄ livet och kan ses som en transition frÄn frisk till sjuk dÀr en individs livsvÀrld och livskvalitet pÄverkas.

Uppsatsarbetet har syftat till att undersöka omfattningen av den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna inom Älderspannet 17-20 Är i en mindre kommun, samt att göra en jÀmförelse mot en storstadskommun. Efter jÀmförelsen mellan stad och land kom fokus att ligga pÄ den mindre kommunen dÀr vi sökte efter likheter och skillnader av respondenterna inom de olika gymnasieprogram som var representerade. DÀrefter kopplade vi samman den upplevda psykiska ohÀlsan med kÀnslan av sammanhang samt framtidstro för att se om det fanns nÄgra samband mellan dessa faktorer. Metoden som har anvÀnts i studien Àr kvantitativ och har genomförts med enkÀter i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet som studien uppvisar Àr att den psykiska ohÀlsan finns likvÀl i en mindre kommun som i en storstad.