Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.

Uppsatsen bestÄr av en studie om de faktorer som pÄverkar olika aspekter av komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmÀnniskor som vill klÀ sig city-snyggt, men ÀndÄ ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om ett samband fanns mellan de komfortupplevelser som uppstÄr hos anvÀndare av regnjackor och anvÀndare av ytterjackor. Genom teoristudier utvÀrderades betydelsen av komfort som dÀrefter ledde till en enkÀtundersökning samt analys av de komfortupplevelser som uppstod hos anvÀndarna av regnjackor och anvÀndarna av ytterjackor. De allmÀnna teoristudier i Àmnet komfort gav djupare förstÄelse över vilka huvudsakliga faktorer som pÄverkar komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som anvÀndes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och förelÀsningar.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar rörande erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som Àr meningsfulla för klienten, lÀra ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Stress pÄ jobbet har vÀckt stor uppmÀrksamhet de senaste Ären. Generellt kan man sÀga att den psykiska ohÀlsan ökar. Kvinnor och lÀrare Àr överrepresenterade bland de utbrÀnda. Syftet med undersökningen var att genom en enkÀtstudie ta reda pÄ om det fanns nÄgra könsskillnader gÀllande mÀns och kvinnors psykiska ohÀlsa pÄ tvÄ gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frÄgeformulÀr bestÄende av 18 frÄgor.

Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver mÀnniskan som en multidimensionell individ, med kropp, sjÀl och ande. Ett multitrauma kan fÄ komplexa och livslÄnga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella vÀlbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

BakgrundWorld Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett Ă€r ett av mĂ€nsklighetens största hĂ€lsoproblem. Vid en mĂ€tning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvĂ€rdering Ă„r 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nĂ€ra 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller lĂ€kemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvĂ€ren kan obesa personer Ă€ven uppleva psykiska besvĂ€r som till exempel depression och Ă„ngest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförĂ€ndringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och nĂ€r det gĂ€ller kirurgi Ă€r gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 Ären och Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvÀrld vilket kan skapa ett lidande som pÄverkar barnets psykiska hÀlsa. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn aktuell forskning om barns upplevelser kring sig sjÀlva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma pÄverkar deras psykiska hÀlsa. Uppsatsen diskuterar Àven sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats dÀr kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har anvÀnds för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser pÄverka ungdomars psykiska ohÀlsa. VÄr ambitition Àr att visa pÄ faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkande betydelse för ungdomars psykiska ohÀlsa utifrÄn deras förÀndrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att fÄ ökad kunskap om problematiken ifrÄga. Följande frÄgestÀllningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka Àr de centrala samhÀllsfaktorer som pÄverkar ungdomars psykiska ohÀlsa?? Vilka effekter har dessa pÄ ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

BakgrundMultipel skleros (MS) a?r en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen va?vnad i det centrala nervsystemet. Skador pa? va?vnaden leder till fo?rsa?mrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt sa? ofta som ma?n och sjukdomen fo?rlo?per skovvis.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hÀlsa efter en hjÀrtinfarkt.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkÀter och observationer. Resultatet visade att mÀn upplevde en bÀttre hÀlsorelaterad livskvalitet Àn kvinnor samt att kvinnors psykiska hÀlsa pÄverkades mer efter en hjÀrtinfarkt.

Psykisk ohÀlsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade Är av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstÄnd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte sÀrskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hÀlsa pÄ ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hÀlsotillstÄndet hos kvinnor i Äldern 18-25 Är med avseende pÄ stress, utbrÀndhet, Ängest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jÀmfördes med mÀn 18-25 Är och individer i Äldern 26-79 Är, med data frÄn en omfattande populationsbaserad enkÀtundersökning. Resultaten frÄn sjÀlvskattningsformulÀren visade att unga kvinnor rapporterade högre nivÄer av stress, utbrÀndhet, Ängest och somatisering Àn unga mÀn och övriga Äldrar, högre nivÄer av dÄlig sömnkvalitet Àn unga mÀn samt av icke-restorativ sömn Àn övriga Äldrar.