Den tekniska utvecklingen av allt mer komplexa filsystem samt ökad lagringskapacitet pÄ medier försvÄrar arbetet med att finna samt Äterskapa förlorade filer. Detta medför att de verktyg som anvÀnds inom omrÄdet stÀndigt mÄste utvecklas för att möta upp denna komplexitet.NÀr filer ?raderas? av anvÀndaren hanterar filsystemet denna process pÄ olika vis beroende pÄ vilken typ av radering som utförts. Möjligheterna att Äterskapa dessa filer underlÀttas genom en grundlÀggande kunskap om filsystemets arkitektur samt de osynliga processer som sker.Inom den profession, till exempel digital forensik, dÀr det insamlande materialet har krav att klara rÀttspraxis anvÀnds olika metoder för att bevara materialets integritet. De kommersiella verktyg som anvÀnds Àr utvecklade för att bemöta de krav som stÀlls inom rÀttsliga processer.

I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mÀta polisens arbete uppfattas av poliser pÄ ingripandeenheten i Sundsvalls nÀrpolisomrÄde. Arbetet bygger pÄ genomförda intervjuer med poliser pÄ ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgÄng av hur polisen styrs samt förÀndringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att mÄnga poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som nÄgot negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger Àven en bild av att mÄnga poliser inte Àr insatta i det arbetssÀtt som bör tillÀmpas i enlighet med den nya modellen.

För att fÄ svar pÄ följande tre frÄgor har jag lÀst litteratur samt intervjuat en person pÄ BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anstÀlld pÄ Eleonoragruppen (hjÀlporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. FrÄgor: -Hur kan bilden anvÀndas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lÀrare om jag misstÀnker, eller fÄr bekrÀftat, att en elev genom sina bilder beskriver nÄgot hemskt den varit med om?-MÄste man vara utbildad bildterapeut för att kunna anvÀnda bilden som hjÀlpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fÄtt ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lÀrare har man anmÀlningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Syfte: Syftet har varit att finna ett verktyg för att lyfta fram egenskaper som bör reflekteras och beaktas vid förÀndringsarbete för att optimera och anpassa uppgradering av t.ex. ett dokumenthanteringssystem. Metod: En ny metod (COMBO-metoden) har utvecklats i syftet att finna ett nytt verktyg som kan lyfta fram egenskaper som bör identifieras och beaktas för att sÀkerstÀlla arbetssÀtt samt optimera och anpassa uppgradering av t.ex. ett dokumenthanteringssystem. Metoden bygger pÄ teori, en empirisk fallstudie och befintliga metoder. Insamling av data baseras pÄ bÄde sekundÀrdata och primÀrdata.

Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda litteraturen.

MÄnga som gör spel kan ha svÄrt för att fÄ till en bra introduktion dÀr spelaren lÀr sig det den behöver pÄ ett bra sÀtt. För att förstÄ mer av den problematiken kan inspiration hÀmtas frÄn andra omrÄden. Den hÀr rapporten fokuserar pÄ processen att förbÀttra introduktionen i ett specifikt spel, Sway, för att spelarna ska lÀra sig spelet lÀttare och i högre grad förstÄ hur kontrollerna i spelet fungerar. Genom att förbÀttra introduktionen i spelet var förhoppningen att antalet gÄnger som spelarna misslyckades, d.v.s. föll av banorna skulle minska.Först utvÀrderades inledningen genom tre metoder; heuristisk utvÀrdering, automatiskt insamlad data och speltester.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

För att identifiera och klassificera problem relaterade till anvÀndbarhet i mjukvarubaserade produkter anvÀnds metoder speciellt utformade för detta ÀndamÄl. En av dessa metoder Àr Heuristisk utvÀrdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmÄga att klassificera anvÀndbarhetsproblem. I detta arbete jÀmförs Heuristisk utvÀrdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken Àr korrekt. Denna metod Àr Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera anvÀndbarhetsproblem. Syftet med denna jÀmförelse Àr att ta fasta pÄ vilken av metoderna som Àr lÀmpligast att anvÀnda vid klassificering av anvÀndbarhetsproblem, nÄgot som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmÄga att noggrant klassificera anvÀndbarhetsproblem.

Laborationer inom naturvetenskap Àr en sjÀlvklarhet. Laborationer ges dÀrför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga Àmnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gÀllande styrdokumenten. Samtidigt sÄ finns det sedan lÀnge en pÄgÄende debatt över hur effektiva laborationer egentligen Àr i undervisningen och om eleverna verkligen lÀr sig av dem. Det finns mÄnga Äsikter om hur laborationer bör utformas men ofta rÀcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar.

Detta Àr en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för lÄtskapande genom anvÀndning av verktyg inlÀrda under tre Är pÄ Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt lÄtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag anvÀnder nÀr jag skriver lÄtar och jÀmföra detta med hur jag arbetade innan jag började pÄ musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jÀmförelser bÄde pÄ hur jag nu arbetar med musik och hur det nu lÄter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har lÄtit.Fyra nya lÄtar har skapats i arbetet. LÄttexterna har fÄtt stort fokus i mitt arbete, men Àven arrangering och skapande av melodier Àr en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete Àr ovÀderligt för att fÄ en sammanhÄllen och enhetlig lÄt, dÀr lÄtens text följer en röd trÄd och Àr vÀl förankrad i lÄtens syfte.

Till miljöanalyser gÄr det att anvÀnda ortofoton frÄn olika Är för att göra jÀmförelser och se förÀndringar i miljön. LantmÀteriet har ett arkiv med flygbilder frÄn 1930 fram till nutid. Med hjÀlp av sjÀlvkalibrering Àr det möjligt att skapa ortofoton av de Àldsta av dessa bilder som saknar data gÀllande kamera. Data för kameran som anvÀnts Àr nödvÀndig för att skapa ortofoton. Syftet med studien Àr att undersöka metoder för att Äterskapa kameraparametrar för den inre orienteringen i gamla flygbilder frÄn 1940-talet.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Abstract Students' questions play an important role in both teaching and learning science. However, in a traditional classroom, the teacher is the center of attention and poses questions to which students answer. The students seldom ask questions to which the teacher responds. The purpose of this paper is to examine teachers' attitudes towards student questions. This paper will also explore teachers? views on the issues related to students? questions for science education.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap Ànnu större betydelse, dÄ medarbetarna Àr uppdelade i fristÄende projekt och distansen mellan dem Àr större Àn i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har dÄ utgÄtt ifrÄn traditionell projektledning som hÀrstammar ifrÄn tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som Àr anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Det ingÄr i sjuksköterskans uppgift att bedöma smÀrta hos demenssjuka. Det kan dock vara svÄrt för sjuksköterskor att bedöma smÀrta hos dessa personer pÄ grund av deras kognitiva hinder. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att fÄ kunskap om hur sjuksköterskor bedömde smÀrta hos personer med demenssjukdom. Tolv artiklar med olika metodologisk bakgrund analyserades med hjÀlp av integrerad litteraturöversikt, i syfte att beskriva det samlade kunskapslÀget över det valda omrÄdet. Resultatet visade att det fanns tre sÀtt att bedöma smÀrta pÄ hos dementa: Att anvÀnda sig av beteenden; Att anvÀnda sig av smÀrtinstrument och Att anvÀnda sig av anhöriga och övrig personal.