Autism Àr ett livslÄngt handikapp som stÀller stora krav pÄ familj, skola, sjukvÄrd samt övriga personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vÄrdare behöver medvetandegöras om sina förestÀllningar eftersom dessa styr bemötandet. MÄlet för behandlingen Àr mÄlmedveten trÀning eftersom förmÄga till social inlevelseförmÄga mer eller mindre saknas hos sÄvÀl barn som vuxna med autism.Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att frÀmja utvecklingen av barn med autism, samt vilken pÄverkan dessa metoder hade pÄ barn- vÄrdarrelationen.Litteraturstudien var en granskning och en sammanstÀllning av ett specificerat forskningsomrÄde/Àmne. Resultatet visade pÄ att vÄrdare som anvÀnt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbÀttrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik pÄverkades barnen med autism pÄ olika positiva sÀtt.

Vi har genom Ärens gÄng stött pÄ alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vÄr undersökning var att se om det kunde finnas nÄgra orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lÀrare, fem frÄn förskolan och fem frÄn grundskolans tidigare Är. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lÀrarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, sprÄk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lÀrarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi sÄg att dessa lÀrare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga Àmne sÄ som fysik, kemi och teknik.

Syfte:              Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har mÄlet att vara lÀrande, för att se pÄ vilket sÀtt man skapar mening och vilka strategier man anvÀnder för att göra programmen intressanta. MÄlet Àr att identifiera olika metoder och reflektera över pÄ vilket sÀtt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrÄn filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program anvÀnder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken mÄlgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

SöktjÀnsten pÄ Gula Sidorna innefattar sökningar pÄ produkter, varor och tjÀnster och dÀr görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjÀnsten och syftet med studien Àr att faststÀlla vilka dessa problem Àr och om systemet med sprÄkteknologiska metoder kan förbÀttra trÀffarnas relevans, omfattning och rankning.Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr om det Àr möjligt att med sprÄkteknologiska metoder förbÀttra sökningen pÄ Gula Sidorna med avseende pÄ trÀffarnas relevans och tÀckning samt rankning av dessa trÀffar, och vilka sprÄkteknologiska metoder som i sÄ fall mest höjer systemets kvalitet utifrÄn anvÀndningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen.Genom lingvistisk analys av en mÄnads sökordssökningar pÄ www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrÄn hur vÀl trÀffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrÄn teorier om sprÄkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem lÄngsiktiga lösningar presenterades och dess effekter pÄ prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nÀmnda förbÀttringsförslag som grund gavs förslag pÄ hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbÀttras.Slutsatser som kan dras utifrÄn resultaten Àr att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hÀlften av de identifierade problemen.

NÀr anvÀndare bestÀmmer sig för att utveckla grÀnssnitt till sina system sker detta via nÄgon form av verktyg. Vi mÄste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska anvÀndas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli förÄldrat. För att svara pÄ detta bryter vi upp arbetet i tvÄ delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lÀmpar sig bÀst för grÀnssnittsutveckling genom en undersökning i tvÄ delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

LÀrare anvÀnder IKT i olika utstrÀckning i verksamheten och de har olika kompetens nÀr det gÀller hur verktygen ska anvÀndas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn Àr tvÄ begrepp som Àr nÀra förbundna. LÀrarens kunskapssyn pÄverkar hur verktygen anvÀnds i verksamheten och kompetensen pÄverkar om lÀraren kan anvÀnda verktygen pÄ rÀtt sÀtt för att skapa möjligheter till lÀrande. I uppsatsen studeras lÀrarens kunskapssyn och hur den pÄverkar undervisningen med IKT.  FrÄgestÀllningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lÀrarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrÄn hur syner pÄ kunskap kommer till uttryck genom lÀrarens undervisning med IKT.

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

För att ta reda pÄ i vilket utstrÀckning digitala prov kan anvÀndas i Àmnet matematik pÄ gymnasiet har en studie gjorts, dÀr fokus legat pÄ Àmnesplanens olika förmÄgor, vilka utmaningar som Àr förknippade med denna examinationsform samt hur det kan pÄverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och bestÄr av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov pÄ dator, samt utvÀrdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever pÄ det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade frÄn ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkÀt som utvÀrdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmÄgorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utstrÀckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde nÄgra utmaningar faststÀllas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsÄtgÄngen och dels att hitta ett lÀmpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men Àven symbolhantering och grafritning generellt.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

Detta examensarbete handlar om koldioxidbesparing för en godsterminal belÀgen i BastutrÀsk i VÀsterbottens inland. Terminalen Àr relativt ny och transporterar i dagslÀget massaved med destination PiteÄ med tre avgÄngar i veckan. Terminalen kan i framtiden komma att hantera flis och ytterligare massaveds transporter till andra destinationer.Rapporten tar upp berÀkningsstegen som anvÀnds vid berÀkning av koldioxidutslÀpp i detta fall samt berÀkning av energiÄtgÄng. Metoden som anvÀnds Àr NTMs vilket stÄr för nÀtverket för transporter och miljö. De metoder som NTM i sin tur anvÀnder Àr Ecotransit och Artemis.

Abstrakt I den hÀr uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjÀlp av spelmiljön. Syftet Àr att fÄ förstÄelse för vad miljöberÀttande behÀrskar som en sjÀlvstÀndig form av berÀttande och vad författarna kan göra för att uppnÄ detta mÄl. För att undersöka problemomrÄdet genomfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Produktionen testades av utomstÄende studenter i medieteknik och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring vad som uppnÄtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder som anvÀndes under olika tidsperioder för barns lÀsinlÀrning. Vi ville veta mer om samhÀllets vÀrderingar i de gÀllande perioderna och hur den rÄdande barnsynen pÄverkade lÀsinlÀrningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika lÀsinlÀrningsmetoderna Àr en avspegling pÄ de samhÀlleliga förhÄllandena sÄ ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhÀllets utveckling och barnsyn har pÄverkat utformandet av de olika lÀsinlÀrningsmetoderna.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i nÄgra utvalda valkampanjer frÄn Nya moderaterna och Alliansen. Materialet bestÄr av tre valkampanjer, tvÄ frÄn Nya moderaterna och en frÄn Alliansen. Samtliga kÀnnetecknas av anvÀndandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som anvÀnds Àr topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen Àr att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik anvÀnds som en retorisk strategi.  .

Local cultural environment planning in Sweden often comes to rely on municipal heritage plans. These plans are meant to facilitate management of local cultural values, work as a tool for local planning and increase awareness of cultural environments for the public. In the last decades public participation in planning has become more and more of the ideal strategy, challenging the idea of cultural environment planning as an expert-led field. The idea of the field as one that implicates public participation as a strategy has been fortified in Sweden through national goals, government bills and conventions. Nevertheless the implementation of public participation in municipal heritage plans remains quite uncharted. The aim of this study is to explore public participation in regards to how municipal heritage plans are developed and the perception of public participation in cultural environment planning amongst professionals, comparing bigger and smaller municipalities.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen Àr införandet av elektrisk gatubelysning. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen dÄ man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har anvÀnts för undersökningen Àr protokoll frÄn stadsfullmÀktige och drÀtselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.