Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

AI Àr nÄgot som blir allt viktigare inom dagens spel och fÄr allt högre krav pÄ att agera mÀnskligt och intelligent. Detta kandidatarbete undersöker vilken metod som Àr att föredra för att skapa en AI som kan lÀra sig av sina tidigare erfarenheter. NÄgra av de metoder som undersöks Àr trÀdstrukturer, Artificial Neural Network och GoCap. Genom att skapa en applikation med en av metoderna samt göra en undersökning pÄ hur AI:n i applikationen upplevdes fick vi resultat om denna metod var anvÀndbar. UtifrÄn detta diskuteras det ifall andra metoder hade varit mer effektiva, hur man hade kunnat förbÀttra AI:n samt hur framtiden för spel-AI skulle kunna se ut..

Tanken bakom det hÀr arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan Àr att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-Àmnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hÀnvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. BÄde hur den ser ut idag och hur den sÄg ut förr.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsÀmnet samt deras Äsikter om de metoder (tillvÀgagÄngssÀtt) som deras lÀrare anvÀnder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslÀrare. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien Àr att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lÀrorik.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsÀmnet samt deras Äsikter om de metoder (tillvÀgagÄngssÀtt) som deras lÀrare anvÀnder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslÀrare. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien Àr att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lÀrorik.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, dÀr tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sÀtts i fokus och deras berÀttelser ligger till grund för vad de kommer fram till Àr effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever sjÀlva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning Àr vad som Àr intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktÀr dÀr det har anvÀnts öppna frÄgor för att lÀmna mycket utrymme för berÀttelser och resonering kring Àmnet som kan ge en djupare förstÄelse av elevernas uppfattning.

Vi har med denna studie undersökt vilka vÀgledningsmodeller och metoder som vÀgledare anvÀnder i drop in- samtalet, samt deras instÀllning till detta. Den metod vi anvÀnder oss av i studien Àr semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frÄgor uppdelade i teman. Dessa teman Àr modeller, metoder och instÀllningar. De vÀgledningsmodeller som vÀgledarna i studien anvÀnder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete Àr Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet Àr att ta reda pÄ hur en fastighetsmÀklare ska agera, vilka tÀnkbara metoder och tekniker som ska anvÀndas för att uppnÄ höga resultat inom fastighetsförmedling. Uppsatsen har tillÀmpat den kvalitativa och den kvantitativa metoden för att fÄ en bred kunskap om Àmnet. Intervjuer har genomförts med fastighetsmÀklare och kunder. Uppsatsen tar hÀnsyn till vilka teorier, metoder och tekniker en fastighetsmÀklare ska anvÀnda sig av för att kunden ska vÀlja denne till uppdraget. FörsÀljningssamtalet byggs upp i fyra olika delar i form av inledning, behovsanalys, presentation och avslut.

Denna uppsats behandlar frÄgan huruvida anvÀndningsfallsmetoden klarar av att fÄnga upp alla de krav som behöver tas fram under ett systemutvecklingsprojekt. Rapporten undersöker ocksÄ vilka metoder som en utvecklare eventuellt behöver anvÀnda för att fÄ med samtliga krav, tillsammans med bakomliggande motiv. Undersökningen utfördes gentemot tre större systemutvecklingsföretag. Rapporten konstaterar att anvÀndningsfallsmetoden Àr vÀl lÀmpad för att fÄnga funktionella krav, men den fungerar sÀmre nÀr det gÀller hanterandet av icke-funktionella krav. För att lösa detta dilemma har företagen valt att utveckla egna metoder i denna del av kravfÄngsten, men betonar att kravfÄngarens erfarenhet och praktiska kunskap Àr en ovÀrderlig tillgÄng under kravfÄngsarbetet.

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.