Det kommande innehÄllet i detta examensarbete kommer att handla om min frÄgestÀllning som berör integrering av 3D objekt i en verklig miljö: ?Vad finns det för metoder att integrera 3D objekt med en verklig miljö och hur gör man??.Arbetet och efterforskningen har utförts i Söderhamn, dÀr jag har arbetet hos 3D animationsföretaget Magoo 3D Studios. Med hjÀlp av anstÀllda pÄ Magoo har jag genomfört experiment för att sjÀlv prova pÄ de olika metoder som ska kunna besvara min frÄgestÀllning.Som resultat sÄ har jag kommit fram till att alla divisioner inom 3D, som modellering, texturering, ljussÀttning och compositing kan bidra till realistisk integrering pÄ sitt eget vis, dock i olika utstrÀckningar. Mina experiment har alla varit lyckade och jag kÀnner att de Àr pÄ rÀtt vÀg mot fotorealistiska resultat.I slutÀndan sÄ upplever jag att de metoder som bidrar mest till en realistisk integrering Àr en bra ljussÀttning med en Image Based Lighting metod, samt att ha bra vetskap om hur en kamera fungerar för att sedan kunna efterlikna dess typiska drag samt artefakter sÄ bra som möjligt.Kombinerar man dessa metoder sÄ Àr man en bra bit in pÄ vÀgen till fotorealism dÀr man inte lÀngre Àr sÀker pÄ om datorgenererade bilder Àr riktiga eller inte..

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela vÀrlden. I dagslÀget Àr de vanligare Ànde traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder Äterfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillÀmpas inom organisationer för attfungera pÄ ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter pÄsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gÀllande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat pÄ resultaten frÄn denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jÀmförande analys pÄ metodenoch litteraturen.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och förÀldrar med svenska som andrasprÄk upplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga Àmnena och i vad mÄn förÀldrarna kunde och ville hjÀlpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har Àven undersökt i vilken omfattning modersmÄlet anvÀndes och vilken betydelse modersmÄlet hade vid hemuppgiftens utförande. Elever i Är 5-6 intervjuades och deras förÀldrar fick svara pÄ ett frÄgeformulÀr. Samtliga elever och förÀldrar som deltog i undersökningen hade en positiv instÀllning till NO-experiment som hemuppgift. NÀr förÀldrarna arbetade tillsammans med sina barn med hemuppgifterna anvÀndes modersmÄlet mer eller mindre i samtliga hem eftersom det var lÀttare för förÀldrarna att kommunicera pÄ sitt modersmÄl.

?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Uppsatsen anlÀgger ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik samt Àr skriven utifrÄn sociokulturell teori. SvensklÀrare respektive matematiklÀrare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas pÄ tvÄ olika skolor.  Syftet med intervjuerna Àr att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva pÄverkansfaktorer som nÄgra pedagoger pÄ högstadiet framhÄller nÀr det gÀller att utveckla elevers lÀsförstÄelse inom matematikÀmnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivÄer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men ocksÄ nÀr det gÀller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmÀrksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning pÄ respektive omrÄde.Resultatet gÄr inte att generalisera pÄ grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt pÄ att dilemmaperspektivet har ett starkt berÀttigande utifrÄn pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsÀttning metoder för att förhÄlla sig till aktuella dilemman vilket ocksÄ exemplifieras i diskussionsdelen..

Diskriminering förekommer inom flera olika omrÄden i samhÀllet. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer dÀr diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att motverka detta. Syftet med undersökningen var att fÄ en förstÄelse över vilka metoder rekryterare anvÀnder sig av för att motverka diskriminering samt att fÄ en inblick i hur rekryterare upplever att egna vÀrderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes Ätta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare pÄ Ätta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av en induktiv tematisk analysmetod.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ NO-undervisning i skolans lÀgre Äldrar. I litteraturgenomgÄngen diskuteras faktorer som pÄverkar lÀrarens instÀllning, och forskning kring lÀrarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehÄll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gÀller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jÀmförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

Syftet med arbetet Àr att beskriva och jÀmföra teknikÀmnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda pÄ varför teknik blev ett obligatoriskt Àmne i de bÄda lÀnderna, hur teknikÀmnets bakgrund ser ut, samt hur teknikÀmnet ser ut idag i de bÄda lÀndernas kursplan. Orsakerna till att teknikÀmnet blev obligatoriskt var ungefÀr samma i Sverige och England, men olika skÀl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skÀlet att öka den tekniska allmÀnbildningen. I England var det viktigast att öka teknikÀmnets status.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen, dÀrför kan man redan i de lÀgre skolÄren införa begrepp och anvÀnda experiment som en naturlig del av undervisningen. Det Àr stor skillnad pÄ undervisningen förr och nu. Idag lÀgger man stor vikt pÄ hur elever lÀr, till skillnad frÄn förr dÄ man mer koncentrerade sig pÄ att hinna med sÄ mycket som möjligt. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur undervisningen i naturvetenskap i grundskolans tidigare Är har förÀndrats genom tiderna och hur den ser ut idag. Vi gjorde Àven en undersökning för att ta reda pÄ lÀrares instÀllningar till naturvetenskapsundervisningen.

MÄnga av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, dÄ striden till sjöss bedrevs pÄ ett till stor del annorlunda sÀtt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillÀmpliga idag, eller kan vise en tendens till förÀndring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutstrÀckning som det moderna sjökriget anvÀnder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder anvÀnds Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frÄgestÀllningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? TillÀmpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja nÄgra nyametoder? En av uppsatsens slutsatser Àr att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvÀnds i moderna krig om Àn med en nÄgot annorlunda tillÀmpning.

Undersökningen syftar till att granska och jÀmföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi i Ärskurserna 5 och 9.  Kunskapstestet som anvÀnts i undersökningen har baserats pÄ uppnÄendemÄlen för Ärskurs 5 enligt gÀllande styrdokument, samt kunskapsmÄl upprÀttade av No nÀtverket i den för undersökningen aktuella kommunen.JÀmförelser görs ocksÄ mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu gÄr i olika Ärskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka om skolstorlek har nÄgon betydelse för elevers resultat.Undersökningen visar att bÄda Ärskurserna har bÀst testresultat i biologi. LikasÄ framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmÀssigt som flickorna mellan Ärskurserna. I undersökningen framkom det ocksÄ att skolstorlek inte har nÄgon betydelse för elevernas resultat..

Under senare Är har det blivit av allt större vikt att effektivisera statliga myndigheters verksamheter. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda internhyror för att synliggöra kostnader för lokaler. Vid Uppsala universitet tillÀmpas ett internhyressystem för att fördela lokalkostnader mellan fakulteter och institutioner. Denna studie analyserar vilka styreffekter detta system medför genom att jÀmföra den SamhÀllsvetenskapliga fakulteten och den Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art och intervjuer har genomförts med Ätta representanter frÄn olika verksamheter inom universitetet.

SammanfattningNÀr en rörledning skall dimensioneras mÄste den designas för att tÄla de tryck som uppstÄr under stationÀra förhÄllanden. Ledningen mÄste ocksÄ klara de tryck som kan uppstÄ under instationÀra förhÄllanden, t ex dÄ en ventil stÀnger eller öppnas. Om en ventil stÀnger och flödet minskar sÄ omvandlas vÀtskans rörelseenergi till tryckenergi. Om detta sker snabbt sÄ kallas detta för tryckslag. De tryck som uppstÄr dÄ kan leda till skador pÄ rörledningar och annan utrustning i ett system.Dessa tryck kan simuleras med hjÀlp av datorprogram.