Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lÀrare har betrÀffande begreppet lÀrande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om nÄgot som en lÀrare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig pÄ ett visst sÀtt. För att fÄ tillgÄng till lÀrares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lÀrare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lÀrande som ligger till grund för lÀrares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha pÄverkat lÀrares uppfattningar.

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att berÀkna sina rÀntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken anvÀnds sofistikerade metoder för att berÀkna rÀntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft pÄ investeringsomrÄdet medan redovisningsbaserade rÀntabilitetsmÄtt dominerar pÄ verksamhetsomrÄdet. RÀntebaserad styrning pÄ produktomrÄdet anses generellt vara irrelevant..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka vilken betydelse lÀrarenhar för elevens motivation till lÀrande i skolan. Fokus i studien ligger pÄ att se hurmotivation frÄn lÀrare kan pÄverka elevers instÀllning till skolarbetet och skolan, menocksÄ vilka olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av för att motivera elever. StudienÀr gjord utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lÀraren Àr en av flerakÀllor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lÀrare och elev kan vara betydelsefull för elevens instÀllning till skolarbetet.LÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lÀrare framkommit som ett ofta anvÀnd och effektiv metod..

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Jag Àmnade att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare praktiskt bemöter frÀmlingsfientlighet. Vilka metoder anvÀnds? VarifrÄn kommer dessa metoder? Hur upplever lÀrare att dessa metoder fungerar? För att ta reda pÄ detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lÀrare frÄn olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jÀmfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vÀgleda lÀrare i arbetet mot frÀmlingsfientlighet.

Korta aktieaffÀrer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter frÄn LuleÄ Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder nÀr de handlar med vÀrdepapper. Vi har konstaterat att mÄnga medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. MÄnga ökar risken genom derivathandel, andra genom sÄ kallad ?daytrading?.

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande dÄ visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. ForskningsfrÄgorna som stÀlldes var hurnÄgra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förvÀg iordningstÀllt material bestÄende av föremÄl som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremÄlen, samt om det Àr möjligt att hos sÄ unga barn finna Äterkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgÄ nÀr det gÀller hur vÄra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstÄr budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mÀngd bilder och modeller av olika slag bÄde i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att smÄ barn faktiskt tillÀgnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt förÀnderligt samhÀlle torde det dÀrför ses som nödvÀndigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillÀgnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjÀlp av olika kvalitativa angreppssÀtt vars resultat redovisas i denna uppsats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lÀrande pÄ arbetsplatsen genom att utgÄ ifrÄn personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns pÄ företag Àr ett vÀrdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den pÄ ett effektivt sÀtt skulle bÄde medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anstÀllda ska kunna fÄ mer ansvar och möjlighet att förbÀttra sin arbetsplats med hjÀlp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem frÄn SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt pÄ denna övergÄng som utreds hÀr Àr att ur ett anvÀndarperspektiv utvÀrdera Kungliga bibliotekets förslag pÄ hylluppstÀllningar som biblioteken kan anvÀnda sig av vid en övergÄng till DDC. Först jÀmför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig Ät och dÀrefter diskuterar jag de olika hylluppstÀllningarna ur ett anvÀndarperspektiv. SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebÀr att SAB-systemet har mer utkristalliserade Àmnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler Àmnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus pÄ humanistiska Àmnen, medan naturvetenskapliga Àmnen hamnar lÀngre ned i systemet.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för personalen i skolan nÀr det gÀller genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjÀlp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sÀtta fingret pÄ de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jÀmstÀlldhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

I datalager samlas information frÄn flera olika system och sparas pÄ ett gemensamt sÀtt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör anvÀndas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan anvÀndas inom flera olika omrÄden.Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds för att utvinna informationen ur datalager inom industribranschen samt inom vilka anvÀndningsomrÄden informationen anvÀnds.För att besvara frÄgestÀllningen genomfördes fem intervjuer med företag i industribranschen. Resultatet visar pÄ att vissa metoder för att utvinna information ur datalager anvÀnds framför andra och inom datautvinning anvÀnds inte den förutsÀgandekategorin alls. Framförallt anvÀnde sig företagen av informationen pÄ kundsidan och sÄg det som ett levande projekt som skall tÀcka in hela processen i framtiden..