Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

Fysisk aktivitet Àr viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten Àr idag lÄg, bÄde i Sverige och i övriga delar av vÀrlden. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att frÀmja fysisk aktivitet och förÀndra dÄliga vanor. TvÄ av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal pÄ utfall sÄsom fysisk förmÄga, livskvalitet och livsstilsförÀndring samt hur dessa metoder kan anvÀndas som behandling.

I detta arbete behandlas de grundlÀggande elementen i en brottmÄlsprocess med sÀrskilt fokus pÄ hur sjÀlva bevisvÀrderingen gÄr till, sÀrskilt dÄ DNA-bevisning ingÄr i materialet. Dels beskrivs de vanligast förekommande teorierna och vad som sagts om dessa i doktrinen, dels belyses utvalda rÀttsfall för att visa hur det hela faktiskt fungerar i praktiken. Problematiken kretsar frÀmst kring hur en domstol kommer fram till att ett visst faktums existens Àr stÀllt utom rimligt tvivel. Texten föreslÄr att de nuvarande metoderna för bevisvÀrdering bör kompletteras med metoder som utvecklats av besluts-, risk- och policyanalysvetare. Mer specifikt föreslÄs att domstolar i större utstrÀckning bör anvÀnda metoder sÄ som Bayes teorem för att anpassa sina sannolikhetsuppskattningar dÄ nya bevis förs fram i en process..

Inom hÀlso- och sjukvÄrdsomrÄdet sÄvÀl som inom mÄnga andra yrkesomrÄden förs idag en diskussion om sÀkerhet och hur denna kan upprÀtthÄllas. AnestesisjukvÄrden Àr inget undantag. Den största delen av debatten ligger pÄ en lednings eller chefsnivÄ, dÀr man pratar om hela system som mÄste omarbetas för att finna en sÀkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvÄrden kan anvÀnda sig av för att ge en sÄ sÀker vÄrd som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Jag har velat ta reda pÄ hur det Àr att arbeta med det naturvetenskapliga Àmnet vÀder med ÄttaÄringar. Mina utgÄngspunkter har varit teorier om lÀrande, experimentets roll för lÀrande och lÀrarens roll för lÀrandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lÀr om vÀder. Jag har intervjuat eleverna i smÄgrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner frÄn eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lÀrt sig nya saker om vÀder. De har ocksÄ uttryckt att gamla förestÀllningar har förÀndrats.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

Kalvningsförlamning Àr en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstÄnd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. NÀr laktationen startar vid kalvning transporteras stora mÀngder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsÀnkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. PÄ grund av att det Àr en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för producenten Àr det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det hÀr arbetet Àr dÀrför att ta reda pÄ vad som orsakar kalvningsförlamning samt hur tillstÄndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som Àr vanligast.

Detta examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera de amplitudtoppar som uppstÄr dÄ flera sinussignaler av slumpmÀssiga frekvenser adderas. Det som efterstrÀvas Àr en signal innehÄllande flera godtyckliga frekvenser samtidigt som den bibehÄller en lÄg Crestfaktor (eller PAPR). De metoder som tas fram implementeras sedan i en FPGA. Rapporten behandlar de metoder som undersökts bÄde i teoretiska utvÀrderingar samt i en hÄrdvaruimplementation. Resultaten visar pÄ att det inte finns nÄgon enkel lösning pÄ problemet, men att en kombination av metoder kan anvÀndas för att fÄ en förbÀttring av signalens Crestfaktor.

I detta arbete undersöks effektiviteten hos Androids medföljande metoder för att uppnÄ bestÀndigt tillstÄnd. Undersökningen baseras pÄ ett egenutvecklat verktyg för att mÀta de olika metodernas effektivitet, med avseende pÄ tid för att spara ner och lÀsa in tillstÄndet samt hur mycket utrymme det sparade tillstÄndet tar upp i sekundÀrminnet. Resultaten frÄn undersökningen visar att de olika metoderna presterar olika bra beroende pÄ tillstÄndets storlek samt om tillstÄndet mestadels bestÄr av text eller av nummer. Den metod som generellt Àr mest effektiv Àr Javas Serializable. Framtida undersökningar skulle kunna komplettera den genomförda undersökning genom att ocksÄ utvÀrdera effektiviteten hos metoder som tillhandhÄlls via externa bibliotek..

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur lÀrare som undervisar elever i klasserna F ? 6 anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i sin undervisning. Vi vill ocksÄ fÄ fram dessa lÀrares syn pÄ utomhusundervisning och fÄ ta del av deras erfarenheter inom Àmnet. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes samt analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i undervisningen pÄ olika sÀtt och i varierande omfattning.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som anvÀnds i det didaktiska arbetet med barns sprÄkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande sprÄkutveckling, samt hur arbetet med sprÄkutveckling kan lÀggas upp i en barngrupp. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ forskningsansats dÀr intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgÄngspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och tvÄ pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns sprÄkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de Àven har kunskap om hur barn utvecklar sprÄk. De mÄste dessutom kÀnna till tidiga tecken pÄ avvikande sprÄkutveckling, samt pÄ vilka sÀtt de kan stödja barn i behov av sÀrskilt stöd för att tidigt sÀtta in rÀtt insatser..

SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva dÄ kundbasen blir större och efterfrÄgan av produkter ökar. I takt med att ett företag vÀxer sÄ mÄste Àven uppföljning av arbetet bli bÀttre.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka verktyg som anvÀnds i svenska företag för att mÀta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan anvÀndas för att fÄ en bÀttre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring Àmnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.