Engström, M. HÀlsopromotion i öppenvÄrden. En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt.

MigrÀn Àr en Äterkommande, anfallsvis huvudvÀrk som rÀknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i vÀrlden. Det Àr sjuksköterskans ansvar att frÀmja hÀlsan hos patienter med migrÀn genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrÀn. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migrÀnanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar Àr bra behandlingsalternativ i det hÀlsofrÀmjande arbetet vid migrÀn, dÄ metoderna visade pÄ signifikant minskning av migrÀnanfall.

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga lÀsare i Är 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god lÀsmiljö. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva lÀsfrÀmjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende pÄ yttre förutsÀttningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att höglÀsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga lÀsfrÀmjande metoder. Nyckelord: svaga lÀsare, lÀs- och skrivsvÄrigheter, lÀslust, lÀsfrÀmjande metoder, god lÀsmiljö, boksamtal, bokprat, höglÀsning, samarbete.

Denna rapport redovisar resultatet av en analys som syftar till att identifiera pedagogiska metoder i utbildningsspel respektive underhÄllningsspel. Undervisningspotentialen i kommersiella underhÄllningsspel diskuteras ofta och anses kunna vara ett mycket bra sÀtt att motivera genom underhÄllning samtidigt som det Àr utbildande. Dock har inte mÄnga jÀmförelser genomförts mellan de pedagogiska fördelarna, nackdelarna och skillnaderna mellan underhÄllningsspelen och de kommersiella spel som specifikt har i syfte att utbilda. Analysens syfte Àr att undersöka pedagogiska metoder i tvÄ underhÄllningsspel och tvÄ utbildningsspel för att ta reda pÄ om underhÄllningsspelen (oavsett om det gÀller kunskap om spelet eller separata kunskaper) anvÀnder sig av ett större antal pedagogiska metoder Àn utbildningsspelen. Genom att analysera anvÀndandet av pedagogiska metoder i spel bör fördelar och nackdelar kunna hittas för att kunna förbÀttra utvecklingen av framtida utbildningsspel.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur nÄgra gymnasielÀrare och gymnasietjejer resonerar kring hur lÀrare kan höja tjejers sjÀlvkÀnsla. Arbetet innehÄller en litteraturgenomgÄng om olika pedagogiska metoder som kan anvÀndas av lÀrare för att höja elevers sjÀlvkÀnsla. Genom att intervjua gymnasielÀrare och gymnasietjejer ville vi undersöka hur dessa personer reflekterade över de pedagogiska metoder lÀrare anvÀnder eller skulle kunna anvÀnda för att höja tjejers sjÀlvkÀnsla. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att lÀrarna och tjejerna sÄg möjligheter för lÀrare att anvÀnda sig av olika pedagogiska metoder för att höja tjejers sjÀlvkÀnsla. I resultatet framkom det Àven att det finns vissa svÄrigheter vilka kan hindra lÀrarna i arbetet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra personer som sjunger ?falskt? att sjunga mer ?rent?. I bakgrundskapitlet presenteras olika teorier kring orsaker till tondövhet och falsksÄng utifrÄn forskning och litteratur, samt metoder som rekommenderas för det praktiska arbetet med detsamma. Vidare redogörs för det didaktiska perspektiv som studien har som teoretisk utgÄngspunkt. I metodkapitlet beskrivs den kvalitativa intervjun, vilken Àr den metod som anvÀnts för att genomföra resultatet.

I detta arbete görs en mindre studie av lĂ€rares uppfattning gĂ€llande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lĂ€rare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lĂ€rare beskriver arbetet kring att upprĂ€tta lokala planer och hur de försöker hitta vĂ€gar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lĂ€rare som intervjuats Ă€r samtliga kopplade till ett pĂ„gĂ„ende skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat anvĂ€nda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lĂ€rare mellan 12 och 25 Ă„r.

So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

Sammanfattning I detta examensarbete undersöktes vardagsförestÀllningar i vÀrme och temperatur som existerar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en skola i södra Sverige. Syftet var ocksÄ att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsförestÀllningar mellan de tre Ärskurserna. Undersökningen har skett med hjÀlp av en enkÀt i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsförestÀllningar frÄn tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen Àr samma vardagsförestÀllningar som existerar i de tre Ärskurserna, men att vardagsförestÀllningarna förekommer i olika hög grad..

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats Ă€r syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas pĂ„ olika sĂ€tt. För att uppnĂ„ detta syfte presenteras olika metoder med en utgĂ„ngspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som pĂ„ varierande tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som pĂ„visar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemomrĂ„det. Samtliga metoder prövas pĂ„ ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och Ă€mnet samhĂ€llskunskap. DĂ€r del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfĂ€r Ă€r möjlig.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.

I detta arbete studeras metoder att lÀra ut jazzimprovisation pÄ elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrÄn litteratur och tidigare forskning, Àmnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lÀra ut detta pÄ elgitarr. I resultatdelen redovisas och jÀmförs vad fyra elgitarrlÀrare vid kulturskola och gymnasium tÀnker kring Àmnet jazzimprovisation, samt metoder för att lÀra ut det. De berÀttar utifrÄn sin erfarenhet som elgitarrlÀrare om vilka svÄrigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning pÄ elgitarr. De talar ocksÄ om metoder de inte anvÀnder i dagslÀget, men kan tÀnka sig anvÀnda.

Detta Àr en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lÀrare i bild och hur de lÀgger upp sina planeringar i undervisningen utifrÄn dessa tvÄbegrepp. Jag intervjuade tre lÀrare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som pÄverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrÄn dessa begrepp. Resultatet visade att lÀrarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som frÀmst pÄverkade deras planeringar var elevernas önskemÄl iundervisningen och skolornas utrustning..

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.