De sista 90 Ären har omkring 35 poliser dödats i tjÀnsten i Sverige, varav 2 stycken de sista Ären. De flesta av dessa har skjutits ihjÀl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. FrÄn Är2000-2006 var 7344 poliser borta frÄn jobbet en dag eller mer p.g.a. vÄld eller hot om vÄld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser frÄn utryckningsenheten och elever frÄn polisutbildningen ser pÄ ett av det materiella skydd som ska skydda dem frÄn en del av detta nÀmligen polisens skyddsvÀst.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hÀlsa, bristande fÀrdigheter att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende och fÄ eller inga möjligheter att utveckla dessa fÀrdigheter. Sjuksköterskor ansÄg att det fanns behov av utbildning och trÀning inom detta omrÄde. Ett holistiskt synsÀtt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner pÄverkar sjuksköterskors bemötande av sjÀlvskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvÄrd, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som anvÀnts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO.

I dagens samhÀlle stÀlls det höga krav pÄ den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svÀngningar. Varje individ förvÀntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mÄl. Skolan Àr den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt lÀroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasieelevers förvÀrvande av omvÀrldskunskaper, med sÀrskild hÀnsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvÀgar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utstrÀckning elever anser att omvÀrldskunskaper Àr viktigt vid studie- och yrkesval.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett pÄ kompetensutvecklingen ur tvÄ perspektiv. Dessa perspektiv Àr företagens omgivning och dess strategier. Beroende pÄ hur företagets struktur Àr formad skapas större eller mindre förutsÀttningar för den individuella kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör pÄverkas i olika stor utstrÀckning av företagets strategier och omgivning.

Det hÀr Àr en undersökning om studenters intresse för en omrÄdesfördjupning pÄ sjökaptensprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola. Syftet var att undersöka intresset hos studenterna kring att introducera valbara kurser om 7,5 högskolepoÀng i programmets senare del. Den allmÀnna uppfattningen inom svensk sjöfart Àr att sjökaptensprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola Àr en bred utbildning.  Utbildningen erbjuder inga valbara kurser eller inriktningar Àven om arbetet som styrman idag blir mer och mer specialiserat.Studien genomfördes genom intervjuer med tvÄ studenter som gick sista Äret 2013 och tre verksamma styrmÀn som tagit examen Är 2012. Alla intervjuade respondenter hade lÀst eller lÀste vid intervjutillfÀllet pÄ Sjökaptensprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola.Studien visade pÄ en önskan hos respondenterna vad gÀllde ökad valbarhet i utbildningen, men samtidigt en ovilja att kompromissa utbildningens bredd. Respondenterna underströk vikten av möjligheten att fÄ lÀsa CCM och DP-Basic, dels för en förbÀttrad konkurrenskraft pÄ en anstrÀngd arbetsmarknad och dels för att de kurserna ofta krÀvs inom den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. .

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag skakunna driva sina tillverkningsprocesser pÄ ett framgÄngsrikt och effektivt sÀtt.Utlandsetableringar Àr idag förhÄllandevis vanligt pÄ allt mer globaliserade marknader. Det vivill veta Àr om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktioni Sverige och utlandet. I den mÄn variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi vÀljeratt fokusera ett antal styrmedel som Àr erkÀnt viktiga. VÄr uppsats fokuserar ett antal relevantafaktorer som kan pÄverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan lÀnder.

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

Inledning: I Sverige har alla blivande förÀldrar rÀtt till fri mödravÄrd. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmÄnen. Barnmorskor vid MVC Àr ofta den första kontakten som de blivande förÀldrarna trÀffar under graviditeten, och har ocksÄ huvudansvaret för graviditeten Ànda fram till barnets födelse. Under de senare Ären har mödravÄrden alltmer fokuserat pÄ det ofödda barnets hÀlsa. Förutom de rutinmÀssiga undersökningarna och samtalen Àr barnmorskans uppgift ocksÄ att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptÀckas.

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna ivÀrlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer pÄverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvÄrd, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvÄrd och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan pÄ livskvalitén.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Vem vÀnder vindarna Àr en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frÄgor om utbildning utifrÄn intervjuer med fem elever pÄ gymnasiet. Utbildning och lÀrande Àr en viktig byggsten i samhÀllet som förbereder mÀnniskor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund Àr en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning Àr effekter av kön, nÀrmare bestÀmt att pojkar tenderar att ha lÀgre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utstrÀckning, jÀmfört med flickor.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vÀnda trenden och presterar bÀttre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ pÄ gymnasiet.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lÀrande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka anvÀndandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lÀrare vid Högskolan i GÀvle.

För att minska smittspridning av sjukvÄrdsrelaterade infektioner Àr den viktigaste förebyggande ÄtgÀrden de basala hygienrutinerna.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som pÄverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.Metoden som anvÀndes i studien var en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vÄrd var ganska lÄg. I situationer dÀr sjuksköterskorna hade bÀttre följsamhet var nÀr de kommit i kontakt med kroppsvÀtskor. Utbildning, kunskap och tillgÀngligheten till hygienartiklar förbÀttrade följsamheten.Faktorer som försÀmrade följsamheten var handhygien före patientvÄrd, torra hÀnder och hög arbetsbelastning samt felanvÀndning av handskar.Diskussion: Det Àr flera faktorer tillsammans som pÄverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprÀtthÄlla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vÄrdpersonal fÄ möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgÄng till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation Àr det svÄrt att förbÀttra följsamheten till handhygien pÄ lÄng sikt dÄ beteenden Àr svÄra att förÀndra..