Den hÀr studien undersöker hur val av examinationssituationer pÄverka elevernas prestation i matematik. Syftet Àr att undersöka hur elever presterar utifrÄn olika bedömningssituationer. Vi anvÀnde oss av en empirisk studie dÀr 12 sextonÄriga elever i Ärskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal frÄn Nationella prov för Ärskurs 9, Är 2009.  I studien anvÀnder vi oss av bÄde kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid tvÄ tillfÀllen med hjÀlp av skriftligt test och med hjÀlp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen Àr att med hjÀlp av ett test se om eleverna, i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som stÄr beskrivet i Lgr11 för skolÄr 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att pÄ 50 elever göra 2 tester med ett intervall pÄ 2 veckor, dÀr 24 av de 50 eleverna fÄtt anvÀnda ett matematikspel för att se om kunskapsförbÀttring uppnÄtts. Det första testet har Àven anvÀnts för att fÄ en inblick i hur elevernas matematikkunskaper Àr. En enkÀtundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som anvÀnt spelet. Resultatet visade att eleverna som anvÀnt spelet gjorde en större progression Àn de elever som inte haft tillgÄng till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krÀvs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolÄr 9. De flesta elever var positivt instÀllda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur dÄ flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former Àn lÀroböckerna kan detta öka motivationen till lÀrande. .

Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen nÀrtekniska hjÀlpmedel, som minirÀknare och datorer, kan utföra mÄnga berÀkningar.Undersökningens syfte Àr att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som pÄverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svÄrt för. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola I Halmstad dÀr atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingÄende redogjorde för hur de tÀnkte och gick tillvÀga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn pÄ problemlösning, modeller för hur problemlösning gÄr till och faktorer elever besitter som pÄverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjÀlp av dessa modeller och pÄverkansfaktorer analyserat elevernalösningar enligt en modell bestÄende av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften.

So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen Àr att med hjÀlp av ett test se om eleverna, i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som stÄr beskrivet i Lgr11 för skolÄr 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att pÄ 50 elever göra 2 tester med ett intervall pÄ 2 veckor, dÀr 24 av de 50 eleverna fÄtt anvÀnda ett matematikspel för att se om kunskapsförbÀttring uppnÄtts. Det första testet har Àven anvÀnts för att fÄ en inblick i hur elevernas matematikkunskaper Àr. En enkÀtundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som anvÀnt spelet. Resultatet visade att eleverna som anvÀnt spelet gjorde en större progression Àn de elever som inte haft tillgÄng till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krÀvs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolÄr 9. De flesta elever var positivt instÀllda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur dÄ flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former Àn lÀroböckerna kan detta öka motivationen till lÀrande. .

Jag har gjort en fallstudie pÄ den matematiska sprÄkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fÄtt vÀrdera sprÄkliga variabler av matematikÀmnet samt fÄtt fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgÄ vilken terminologi de anvÀnder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska sprÄk Àr bristfÀlligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bÀst ocksÄ anvÀnder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att sjÀlva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar pÄ vikten av att behÀrska sprÄket för att kunna utveckla tanken har en framtrÀdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sÀmre prestationer i TIMSS och andra internationella jÀmförelser av elevers matematikkunskaper..

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn pÄ matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lÀrare som arbetar med de tidigare Ären (1-3). I vÄrt arbete fÄr vi svar pÄ om det finns en ?röd trÄd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och Är 1. Vi har studerat vad forskningen sÀger om matematikunder- visning i Är F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma lÀroplanen sÀger. Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi bl.a.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lÀrandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundlÀggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lÀrandemiljö. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in pÄ tvÄ fritidshem i tvÄ olika kommuner.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) trÀder i kraft nÀsta Är. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola med fyra 5-Äringar. Barnen spelades in pÄ band under en utforskande estetisk verksamhet dÄ de klippte och ritade olika former. DÀrtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tÀnker runt matematik.

Enligt Skolverket ska lÀrare anvÀnda sig av grupparbeten i bÄde undervisning och som bedömningssituation eftersom elever Àr olika. Vissa presterar bÀttre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit Ànnu tydligare att lÀrare mÄste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i Ärskurs 1. För att undersöka hur lÀrare ser pÄ de svÄrigheter och utmaningar som finns vid ett sÄdant moment genomfördes intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet.

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.