I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med nÄgra förskolebarn i Äldern fyra Är för att ta reda pÄ deras kunskap i rÀkning, jÀmförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag anvÀnde var att gÄ ut i skogen till en vÀlbekant plats. DÀr fick barnen genomföra övningarna med hjÀlp av kottar, stenar, pinnar och löv. Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjÀlp av deras sinnen och genom lek..

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

Kunskapsbegreppet har lÀnge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande lÀroplanen infördes i mitten pÄ 90-talet. Det Àr intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lÀrare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mÄn matematiklÀrares kunskapssyn överensstÀmmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper frÀmst innefattar förstÄelse och fÀrdigheter. Styrdokumenten betonar förstÄelsen som menas nÄs med varierande och undersökande arbetsformer.

Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lÀrares uppfattningar om hur vÀl matematik, som symbolsprÄk och kommunikations Àmne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lÀrare med storylineutbildning ville vi fÄ svar pÄ hur vÀl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde pÄ dessa intervjuer och pÄ litteratur som berör bÄde matematikÀmnet och storylinemetoden. Intervju- personerna var lÀrare vid olika skolor i LuleÄ kommun.

Bakgrunden till denna rapport Àr de goda resultat som de finlÀndska eleverna fick i matematikdelen i PISA 2003 - en undersökning som genomfördes för att kartlÀgga 15- Äringars kunskaper i Àmnet. Syftet med vÄr studie Àr att finna nÄgra faktorer som ligger bakom de finlÀndska elevernas framgÄngar i matematik. De metoder som anvÀndes för att finna dessa faktorer var intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i Finland. Med hjÀlp av denna undersökning och litteraturstudier fann vi följande faktorer som möjligen ligger bakom deras goda resultat: samhÀllets syn pÄ skolan, lÀrarutbildningen i Finland, arbetssÀtt, undervisningsgrupper med fÄ eller inga invandrarelever, tidiga betyg, antalet undervisningstimmar i matematik, elever med fördjupade matematikkunskaper och tidig stödundervisning..

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀsförstÄelseproblem och matematiksvÄrigheter.En inledande teorigenomgÄng visar pÄ olika sorters svÄrigheter med lÀsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svÄrigheter. Teoridelen tar Àven upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvÄrigheter och lÀs- och skrivsvÄrigheter i allmÀnhet och lÀsförstÄelse i synnerhet.En kvantitativ undersökning utreder om det finns nÄgon koppling mellan resultatet pÄ ett lÀsförstÄelsetest som elever gör i Är 7 och resultatet pÄ de nationella proven i matematik som görs i Är 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i Är 9.Resultatet pÄ undersökningen visar att det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat pÄ lÀsförstÄelsetestet tenderar att ge sÀmre resultat pÄ de nationella proven samt lÄga betyg i matematik..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.