Syftet med föreliggande studie Àr att, genom intervjuer med tolv elever ur Är fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. UtifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar har tre temaomrÄden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och dÀrefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snÀv syn pÄ matematiken dÀr lÀroboken Àr dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgÄngspunkt bÄde i definitionen av matematikÀmnet och vid beskrivningen av hur Àmnet upplevs.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville Àven ta reda pÄ vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lÀrande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar genomfördes en undersökning med barn frÄn skolÄr 2. De övningar som anvÀndes handlade om begreppen dubbelt och hÀlften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smÄgrupper.

En debatt har förts under de senaste Ären kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmÄgan att subtrahera Àr svÄrare för elever att erövra, jÀmfört med förmÄgan att addera. Detta Àr en intervjustudie som bygger pÄ analys av 42 elevtest och nio pÄföljande intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna Àr dÄ barn i Ärskurs tvÄ lÀr subtraktion med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lÀra subtraktion med skriftliga rÀknemetoder.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrare har av kommunikationsförmÄgans innebörd och betydelse i matematik pÄ lÄgstadienivÄ i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lÀrares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmÄga tycks saknas. UtifrÄn en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklÀrare som undervisar i Ärskurs 3. Resultatet av analysen Àr tre beskrivningskategorier om lÀrarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmÄga. Kategorierna Àr följande: Kommunikation Àr att diskutera tillsammans, kommunikation Àr att förklara sin tankegÄng och kommunikation Àr att resonera fram en lösning.

Syftet med arbetet Àr att synliggöra uppfattningar hos förÀldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklÀrande. Med detta arbete vill vi frÀmja ett gott samarbete mellan förÀldrar och lÀrare pÄ skolan med avseende pÄ matematiklÀrande. Undersökningen genomfördes pÄ tre olika mÄngkulturella skolor i Malmö kommun och baserades pÄ enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att förÀldrarna Àr lite insatta i hur matematikundervisningen gÄr till pÄ i barnens skolor och att majoriteten Àr nöjd med barnens matematiklÀrande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av bÄde förÀldrar och lÀrare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Syftet med mitt arbete handlar om att försöka förÀndra ungdomars attityder och deras kunskaper om droger. För att kunna mÀta deras attityder och kunskaper sÄ anvÀnde jag mig av enkÀter. För att fÄ en förÀndring sÄ anvÀnde jag mig av vÀrderingsövningar. Jag valde att dela ut enkÀterna vid tvÄ tillfÀllen under min sju veckors praktik. Jag valde ungdomarna efter kön och Äldrar.

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Abstract:Examensarbete inom LÀrarprogrammetTitel: De komplexa talens historia vaden gymnasielÀrare behöver vetaFörfattare: Jonas SalonenTermin: VT 2014Kursansvarig institution: Matematiska vetenskapet GöteborgsUniversitetHandledare: Ulf PerssonExaminator: Laura FainsilberNyckelord: Komplexa tal, kubiska ekvationer, kvadratiska ekvationer,tredjegradsekvationer, imaginÀra tal, matematikhistoriaI denna uppsats förklaras de komplexa talens historia genom att först presenteraförhistorien med början kring Är 50 och sedan kronologiskt gÄ vidare till mitten av1800taletdÀr begreppet komplexa tal fÄr anses vara fött. Syftet med denna uppsats Àr attkoppla denna historia till gymnasieskolans lÀroplan, LGY11 och de kursmÄl och centralainnehÄll som berör begreppet komplext tal. Som gymnasielÀrare i matematik pÄ etthögskoleförberedande program Àr det nödvÀndigt med kunskaper om komplexa tal dÄdetta behandlas redan i kursen Matematik 2. Detta examensarbete beskriver hurutvecklingen av komplexa tal har gÄtt till, frÄn att ha varit en förkastad tanke dÄ exempelvisroten ur ett negativt tal Àr omöjligt, till att bli en del utav matematiken och inte baranÄgonting som kallades för ett imaginÀrt tal.Detta arbete Àr en litteraturstudie dÀr jag med hjÀlp av litteratur kring matematikens historiahar gjort nedslag i de delar av historien som handlar om komplexa tal. DÄ historien kringde komplexa talen Àr vÀldigt stor och spretig och utvecklas pÄ flera hÄll i vÀrlden har jag idenna uppsats valt att enbart fokusera pÄ de upptÀckter och de matematiker som Àrrelevanta för det som ska lÀras ut i den svenska gymnasieskolan..

I denna uppsats stÄr vardagsrelatering i fokus och hÀr undersöks hur fyra lÀroböcker imatematik, avsedda för elever i Ärskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen Àr att genom analys av lÀroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys anvÀnts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefÀren tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga lÀroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande omrÄden,fritid, vardag, skola eller handel. LÀroböckerna utgörs av en acceptabel mÀngd textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för Ànnu fler.

I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i Ärskurs 7 och 4 elever i Ärskurs 9, i deras uppfattning om anvÀndningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förÀndrats, under deras skolgÄng. Förutom styrdokument och lÀroplaner behandlas Àven teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkÀtundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan instÀllningen till matematikÀmnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen.

I en rapport frÄn Skolverket framkommer att elever uppger att de lÀr sig mest och bÀst nÀr matematiken Àr relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt dÄ undervisningen Àr varierad, flexibel och dÀr monotona rÀkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske dÄ utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnÄ i arbetet Àr att beskriva hur utomhusmatematik kan anvÀndas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lÀrarperspektiv. Detta har jag försökt svara pÄ genom att stÀlla frÄgorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lÀrare i grundskolans senare Är om utomhusmatematik och elevernas lÀrande? Vilka faktorer pÄverkar/avgör om lÀrare anvÀnder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lÀrarna exempel pÄ? Jag har utgÄtt frÄn en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr jag intervjuat sex lÀrare för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.