Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Modern forskning lyfter fram modersmÄlets betydelse för inlÀrningen och dÀrför Àr det intressant att undersöka vilken insats modersmÄlslÀrarna kan göra för att stödja elevers matematiklÀrande. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn nÄgra verksamma modersmÄlslÀrares perspektiv studera minoritetselevers lÀrande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger pÄ intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare med lÄng erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen pÄ modersmÄl karaktÀriseras av elever som kÀnner sig trygga, som talar mycket matematik i smÄ grupper dÀr de vÀxlar mellan bÄda sina sprÄk.  .

Syftet med vĂ„rt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förstĂ„else för Ă€mnet matematik genom att de fĂ„r samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi tvĂ„ utvalda elever med hjĂ€lp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes pĂ„ dessa tvĂ„ elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förstĂ„else enligt vĂ„r mening, pĂ„ grund av att det knappt fördes nĂ„gon dialog i den aktuella gruppen.

Syfte: Studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur matematiklÀxor i grundskolan kan bidra till elevers kunskapsutveckling. Studien har fokus pÄ elever som nyligen lÀmnat grundskolan och som inte nÄdde kunskapskraven i matematik. Studien syftar till att bidra med kunskaper om hur lÀxor i matematik kan förÀndras och utvecklas för att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd för sin kunskapsutveckling.FrÄgestÀllningar;Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av;- Vilka syften som matematiklÀxan kunde ha?- Hur matematiklÀxan kunde introduceras?- Hur matematiklÀxan kunde följas upp?- Hur matematiklÀxan kunde bidra till elevernas kunskapsutveckling i matematik?Teori: Studien har en kvalitativ ansats, vilket lÀmpar sig vÀl nÀr försöker förstÄ och tolka resultat samtidigt som man har en liten undersökningsgrupp. Det empiriska materialet som studien grundar sig pÄ Àr elva elevers upplevelser av hur matematiklÀxor anvÀnts i deras kunskapsutveckling.Metod: Studiens data har samlats in via kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Syftet Àr att undersöka hur tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i Är 1 och vilka kunskaper och vilken förstÄelse elva elever har om begreppen. Vi anvÀnde en kvaliatativ undersökningsmetod bestÄende av intervjuer och en matematikdiagnos.LÀrarnas undervisningsmetoder överensstÀmmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen bestÄr uteslutande av elever med svenska som förstasprÄk medan den andra bara har en elev med svenska som förstasprÄk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer pÄ sprÄket, anvÀnder Montessorimaterial och fÀrdiga lÀromedel.Eleverna lyckas bÀttre med uppgifter dÀr de kan anvÀnda sig av laborativt, konkret material eller dÀr det finns bÄde bild och symbolsprÄk i kombination, Àn med uppgifter som enbart innehÄller abstrakt symbolsprÄk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ÀndÄ de uppgifter som innehÄller symbolen.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Studiens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur elever skattar sin förmĂ„ga i matematik, i vilken utstrĂ€ckning sjĂ€lvskattning beror av kön och hur sjĂ€lvskattningen kan förstĂ„s och förklaras. Studien innehĂ„ller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen bestĂ„r av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i Ă„r 6, som besvarade en enkĂ€t. Åtta av dessa elever intervjuades sedan.De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar Ă€r samstĂ€mmiga om att flickor har dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende och att pojkar har eller sĂ€ger sig ha bra sjĂ€lvförtroende.

Studiehandledning Àr en viktig del av modersmÄlslÀrares arbete. Genom studiehandledning pÄ modersmÄlet, kan andrasprÄkselever fÄ hjÀlp i ett eller flera skolÀmnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien Àr dels att undersöka vad klasslÀrare/ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och elever har för uppfattning om studiehandledning i Àmnet matematik för andrasprÄkselever. Dels Àr det att undersöka hur samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare ser ut. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med sju lÀrare och fyra elever.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begÄvade elever, men i Sverige Äterfinns ytterst lite forskning. UtifrÄn teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat frÄn en enkÀtundersökning visat att motivation Àr det dominerande attributet bland dessa nyantagna lÀrarstudenter. Det finns Àven indikation pÄ skilllnader nÀr det gÀller tillskrivna attribut beroende pÄ den egna matematiska sjÀlvskattningen. .