Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta nÀrmre pÄ hur man i en montessoriskola arbetar för att nÄ upp till nÄgra av kursplanens mÄl i matematik. Vi har intervjuat tvÄ montessoripedagoger och gjort elevintervjuer dÀr 14 montessorielever frÄn skolÄr 2 och 3 ingÄtt. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgÄ som hjÀlper till att underlÀtta matematikundervisningen..

Mitt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlÀrningssituation i matematik och se under vilka förutsÀttningar de sjÀlva tror att de lÀr sig bÀst. Studien genomfördes med hjÀlp av 175 enkÀter som delades ut pÄ en gymnasieskola i VÀstergötland. De svarande tillhörde olika program och olika Ärskurser, och enkÀten hade dels frÄgor med fasta svarsalternativ och dels nÄgra ganska öppna frÄgor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:- att de flesta elever tror att det Àr viktigt att öva mÄnga gÄnger pÄ samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.- att det finns en svag positiv korrelation mellan anvÀnd tid till lÀxlÀsning i matematik och betyg i matematik Àven om kausaliteten Àr oklar.- att det finns en stark önskan hos mÄnga elever om förstÄelse av matematikstoffet..

MÄlet med examensarbetet Àr att utreda hur grupparbeten inom matematik pÄverkar elevers intresse för Àmnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnÄ ökat intresse för matematik hos eleverna ligger vÀl i linje med tidigare forskning samt med lÀroplanens mÄl och riktlinjer, som bland annat sÀger att skolan ska strÀva efter att varje elev lÀr sig lyssna, diskutera, argumentera och anvÀnda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska ocksÄ lÀra sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och vÀrdera pÄstÄenden och förhÄllanden, alla dessa egenskaper fÄr eleverna möjlighet att utveckla dÄ de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvÀrdering av elevernas intresse för Àmnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.FrÄgestÀllningarna som varit utgÄngspunkter för arbetet:-    Hur arbetar lÀrare med matematik i förskolan?-    Hur synliggör lÀrare matematiken för barnen?En enkÀtundersökning har gjorts som ett hjÀlpmedel för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. EnkÀtundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i VÀxjö kommun dÀr sammanlagt 31 lÀrare har deltagit i undersökningen.Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och lÀraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lÀrare Àr det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har Àven visat att lÀrare kan arbeta med matematiken pÄ olika sÀtt och Àven synliggöra den pÄ olika sÀtt och med olika metoder, bl.a.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att fÄ insikt i vilka metoder som anvÀnds för att föra in eleverna i det matematiska sprÄket. För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av litteratur kring Àmnet, enkÀter till pedagoger och lÀromedelsförfattare och vi har i tvÄ klasser gjort observationer, dÀr vi iakttagit lektionstillfÀllen i matematik. Resultatet frÄn vÄra studier visar att bÄde pedagoger och lÀromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska sprÄket för eleverna..

I vilken utstrÀckning kan yrkesverksamma KME-lÀrare utöva sitt huvudÀmne i skolan?.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger fÄr in matematiken i samlingen i förskolan..

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en stor hĂ€ndelse för mĂ„nga elever. DetstĂ€lls högre och fler krav pĂ„ eleverna nĂ€r de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur vĂ€l de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i Ă„rskurs ettpĂ„ det naturvetenskapliga programmet svara pĂ„ frĂ„gor om de anser att de hade tillrĂ€ckligakunskaper i de naturvetenskapliga Ă€mnena frĂ„n högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillrĂ€ckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik pĂ„ gymnasiet skiljer sig frĂ„n de andra kursplanerna, genom att det intestĂ„r lika tydligt att undervisningen ska bygga pĂ„ elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick Ă€ven svara pĂ„ frĂ„gor om vilket Ă€mne som var svĂ„rt,roligt och om de lĂ€ste i NO-block eller i separata Ă€mnen pĂ„ högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar nĂ€r det gĂ€ller deras attityder och intresse..

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningMatematik Àr nÄgot som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de Àven anvÀnder dagligen i naturliga sammanhang.