Sök:

Sökresultat:

5346 Uppsatser om Grundläggande begrepp - Sida 34 av 357

Synliggörandet av matematik i förskolan : FörskollÀrares och förskolechefers tankar

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Ett brÀnnande Àmne? ? en kvalitativ studie om hur socialsekreterare talar om etnicitet och kön

Inom socialt arbete konstrueras och upprÀtthÄlls stÀndigt olika problemidentiteter. I den hÀr uppsatsen undersöker jag de bilder och förestÀllningar som skapas utifrÄn klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en stÀndig debatt pÄ olika plan i samhÀllet om mÀn och kvinnor frÄn andra kulturer. Debatten prÀglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvÄld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Fokus pÄ fysik: elevers instÀllning och anvÀndandet i vardagen

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

This is me, take it or leave it liksom. En fokusgruppsstudie om hur ungdomar talar om identitet, status och utanförskap

Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap stÀllt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? PÄ vilket sÀtt pÄverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad fÄr utanförskap och status för inverkan pÄ ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades pÄ en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 Är och sjÀlva urvalet baserades pÄ en blandning av kvot- och snöbollsurval. SjÀlva studien utgick frÄn tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och stÀlldes i relation till varandra.

Vilka kompetenser rÀknas för nyanstÀllning i bygg och industribranschen?

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

?Rumsrena eller rasister?? VÀrdekonflikter i lÀroböcker mellan Sverigedemokraterna och skolans vÀrdegrund

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den vÀrdekonflikt som finns mellan dem och skolans vÀrdegrund framstÀlls i samhÀllskunskapsböcker. Texterna jag analyserat Àr beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i lÀroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förÀndring som tjÀnar en oförtjÀnt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget Àr pÄ grund av att de försökt stÀda rent partiet frÄn frÀmlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och frÀmlingsfientligt samt motstÄndare till mÄngkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.

"Hon Àr inte en i mÀngden". Personcentrerad vÄrd pÄ en intensivvÄrdsavdelning

Introduktion: IVA Àr en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vÄrd Àr vÀlbeforskade omrÄden. Personcentrerad vÄrd Àr ett nyare begrepp inom omvÄrdnad som vi behöver förhÄlla oss till pÄ IVA. Person Àr ett komplext begrepp. En modell för att komma Ät kÀrnan i begreppet innebÀr att ta tillvara pÄ patientens berÀttelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.

Ontologisk (o)medvetenhet : MilitÀra diskurser om verklighet

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. FrÄn ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan gÄr i linje med hans resonemang. MotstÄndaren Àr inte lÀngre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte upptrÀder pÄ ett militÀrt traditionellt sÀtt. Numera Àr andra entiteter Àn plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Intellektuella redskap för lÀrande i nÀtbaserade distanskurser ur ett sociokulturellt perspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

MÄngfaldens komplexitet

Genom att vi lever i ett samhĂ€lle som prĂ€glas av en bred mĂ„ngfald blir begreppet mĂ„ngfald allt mer aktuellt, bĂ„de för arbetsgivare och för medarbetare. MĂ„ngfald som begrepp Ă€r svĂ„rdefinierat och komplext med flera olika betydelser. Enligt Ds 2000:69 varierar begreppet beroende pĂ„ organisation. Ökad mĂ„ngfald kan skapa fördelar för organisationer, bland annat genom fler perspektiv pĂ„ eventuella problem vilket i sin tur kan leda till bĂ€ttre lösningar (Kearney et al. 2009).

Tyst kunskap i arbetslivet : En studie av kunskapsöverföring pÄ Konsumentverket

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mÄn den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person nÀr inte förutsÀttningarna för ett lÄngsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet Àr möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades frÄn Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen pÄ myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen dÄ överföras frÄn de anstÀllda som slutade till dem som nyanstÀlldes?I centrum för studien stÄr ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp Àr: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lÀrande?.

Subjektiva vÀrderingar inom byggbranschen : Finns utrymme att redovisa efter egna bedömningar?

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rÀttvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp fÄr för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ÀndÄ finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. ArbetsgÄngen inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i Àmnet. Olika redovisningsprinciper i tillÀmpliga delar har studerats. Liksom Àven de internationella regelverken Àven om uppsatsen har begrÀnsats till svenska förhÄllanden.

VÀgledningssamtal och förvÀntningar mellan utbildningen och det praktiska arbetet : Med fokus pÄ genus, klass och etnicitet i studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvÀgledare ser pÄ begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, frÀmst vid vÀgledningssamtal. FrÄgestÀllningarna för denna studie handlar om att fÄ reda pÄ hur yrkesvÀgledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fÄtt erfara under deras Är som yrkesvÀgledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frÄgor har empirin insamlats och analyseras utifrÄn vÀgledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vÀgledares förhÄllningssÀtt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvÀgledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrÄn traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte kÀnns som tillrÀckligt. De menar att utbildningen ger hjÀlpmedel för att arbeta med begreppen hos sig sjÀlva, men inte utifrÄn skolans arbete med dem, utifrÄn gÀllande styrdokument.

Operationell effektivitet som begrepp i fastighetsföretagande

Inom management Àr uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag Àr detta ett uttryck som inte kÀnns igen. För den lÄngsiktigt inriktade investeraren Àr den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jÀmförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlÀtta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet sÄ att intressenter kan se pÄ företaget sÄ som dess ledning kan.

HöglÀsning i förskola : FörskollÀrares didaktiska reflektioner om höglÀsning

Syftet med denna studie var att undersöka vilka begrepp förskollÀrare har om höglÀsning och hur de reflekterar kring de didaktiska val de gör i samband med höglÀsning i förskola. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio förskollÀrare, dÀr fem förskollÀrare arbetade med barn i Äldern 1-2:11 Är och de andra fem med Äldersgruppen 4-5:11 Är.I studien framkom det att företeelsen höglÀsning Àr svÄr att definiera dÄ nÄgra förskollÀrare kort förklarade att höglÀsning Àr nÀr man lÀser högt ur en bok. En del förskollÀrare vidareutvecklade sitt svar till att förklara begreppet höglÀsning som ett vidgat begrepp som innefattar att barn ska fÄ ta del av olika litteraturhÀndelser. I studiens resultat framkom det Àven att förskollÀrarna höglÀser för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->