Sökresultat:
636 Uppsatser om Grundläggande antaganden - Sida 15 av 43
Framtida potential för skogsbrÀnslen i Sverige
Alltsedan 1970-talets oljekris har olika metoder att öka uttaget av skogsbrÀnsle för energi-framstÀllning kommit och gÄtt. KlimatförÀndringarna och ett ökat oljepris har Änyo aktualiserat anvÀndningen av skogsbrÀnsle vid klimatneutral och förnyelsebar energi-framstÀllning i Sverige. I en proposition frÄn regeringen framgÄr mÄlet att 50 % av den tillförda energin Är 2020 ska komma frÄn förnyelsebara energikÀllor. FjÀrrvÀrme och kraftvÀrme nÀmns som en möjlig vÀg att gÄ. TillgÄngen pÄ skogsbrÀnsle och behov av skogsbrÀnsle för vÀrme- och elproduktion varierar över landet.
EnergipÄlning : En grön grundlÀggning
Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.
Dyskalkyli : Normativa data fo?r svenska barn i a?rskurs 5 och 6 pa? Dyscalculia Screener och hur testresultat korrelerar med avkodningsfo?rma?ga och skolmatematik
Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.
Idag hÄller jag en man i handen och om tvÄ Är en kvinna... : Kvinnors upplevelse av sitt bisexuella mellanomrÄde.
Bisexualitet Àr idag ett nÀstintill osynligt omrÄde inom det psykologiska fÀltet. Den forskning som finns tillgÀnglig om bisexualitet sker frÀmst utifrÄn ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgÄngspunkt. Den hÀr uppsatsen Àr till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var frÀmst att explorativt utforska och dÀrefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. FrÄgestÀllningen inbegrep Àven hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang.
La?rkskogsva?gen : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete
I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.
NÀr kroppen förÀndras och hoppet om en framtid sviktar. : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser i samband med att leva med diagnostiserad bröstcancer.
Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.
En mÄngkulturell skola : Med fokus pÄ undervisande lÀrare samt elever som lÀser svenska som andrasprÄk
I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.
Skillnaden i fyra personlighetsfaktorer mellan psykologistuderande, ordningsmakten och en kontrollgrupp
Denna uppsats Àr en kvantitativ enkÀtstudie, bestÄende av 77 enkÀtsvar. Undersökningens syfte Àr att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer ? emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet ? mellan representanter frÄn ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmÀssigt urval. Studien utgick ifrÄn tre hypoteser: 1. Representanterna frÄn ordningsmakt Àr mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna Àn kontrollgruppen.
Gör mÀnniskor optimala prediktioner? : En undersökning av individers förmÄga att förutsÀga vardagliga fenomen
Inom kognitionsforskningen kring individers förmÄga att skatta vardagliga fenomen har det uppstÄtt tvÄ lÀger. Ett hÀvdar att mÀnniskor gör optimala skattningar och ett lÀger hÀvdar att sÄ inte Àr fallet. I artikeln ?Optimal predictions in everyday cognition? (2006) fastslÄr Griffiths och Tenenbaum utifrÄn grafisk analys att mÀnniskor Àr bra pÄ att göra betingade skattningar av vardagliga fenomens lÀngd eller mÀngd. Författarna argumenterar för att mÀnniskor har kunskap om fenomenens fördelningar och att denna kunskap ligger till grund för skattningarna.
Rationella Prediktioner PĂ„ Optionsmarknaden
SYFTE: Att undersöka om rationella förvÀntningar tillÀmpas pÄ optionsmarknaden. Vi undersöker Àven huruvida historisk Volatilitet (HV) kan ge en prognos överlÀgsen estimatet av realiserad jÀmfört med implicit volatilitet (IV). Vidare ser vi pÄ om detta eventuella samband skiljer sig Ät mellan olika konjunkturlÀgen.EMPIRI: Studien visar att IV Àr ett bÀttre mÄtt pÄ framtida volatilitet Àn HV. Ingen skillnad kan skönjas mellan koefficienterna i uppgÄngs- resp. nedgÄngsperioder.
Ungdomars antaganden kring förekomsten av sexuella handlingar bland jÀmnÄriga
Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.
Nedskrivningstest av goodwill : En kvalitativ studie av IAS 36
AbstractFrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervÀrdepapper Àr noterade pÄ en reglerad marknad tillÀmpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 Àr en del av det internationella regelverket och innebÀr att goodwill inte lÀngre fÄr skrivasav löpande, utan ska istÀllet Ärligen nedskrivningsprövas. NÀr goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvÀrvad goodwill fördelas pÄ de kassagenererande enheter somförvÀntas dra nytta av förvÀrvet. Vid nedskrivningsprövningen jÀmförs det redovisade vÀrdetmed tillgÄngens ÄtervinningsvÀrde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevÀrdet ochnettoförsÀljningsvÀrdet. TillgÄngen ska skrivas ned om detta vÀrde understiger det redovisade.VÀrdet pÄ goodwillposten kan dÀrmed ha en betydande inverkan pÄ resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgÄngar.
Callcenter : Att organisera för att stödja frontpersonalen
AbstractFrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervÀrdepapper Àr noterade pÄ en reglerad marknad tillÀmpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 Àr en del av det internationella regelverket och innebÀr att goodwill inte lÀngre fÄr skrivasav löpande, utan ska istÀllet Ärligen nedskrivningsprövas. NÀr goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvÀrvad goodwill fördelas pÄ de kassagenererande enheter somförvÀntas dra nytta av förvÀrvet. Vid nedskrivningsprövningen jÀmförs det redovisade vÀrdetmed tillgÄngens ÄtervinningsvÀrde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevÀrdet ochnettoförsÀljningsvÀrdet. TillgÄngen ska skrivas ned om detta vÀrde understiger det redovisade.VÀrdet pÄ goodwillposten kan dÀrmed ha en betydande inverkan pÄ resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgÄngar.
Sjuksk?terskors trycks?rsf?rebyggande arbete inom slutenv?rden : -en kvantitativ kartl?ggande litteraturstudie
Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
FörskollÀrarens upplevelse av arbetsstress i den kommunala förskolan
Kommunala förskolan förutsÀttningarna har förÀndrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven pÄ de anstÀllda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrÄn olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den hÀr studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollÀrare i den kommunala förskolan.