Gymnasiekursen, Bild och form, Grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, Grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, Grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd.

Masteruppsats, 30 hpinom Magister-/masterprogrammet i svenska som andraspråkVt 2012Handledare: Tore OtterupMaaike Hajer.

Sammanfattning/Abstract Bengtsson, Jenny (2008) Vårdlärares syn på betygskriterier i Medicinsk Grundkurs. (Teatcher´s ideas about graderequiement in Medical basic course.) Examensarbete. Lärarutbildningen 90hp. Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur vårdlärare på komvux och gymnasiets omvårdnadsprogram ser på betygskriterierna i Medicinsk Grundkurs. Det gjordes sex djupintervjuer av vårdlärare verksamma inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att lärare, både inom Komvux samt gymnasieskolans omvårdnadsprogram, som undervisar i medicinsk Grundkurs tolkar betygskriterierna på skilda sätt.

Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk Grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk Grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk Grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Syftet med mitt arbete har varit att försöka få fram en användbar modell för infärgning mellan kärnämnet svenska och karaktärsämnet medicinsk Grundkurs i gymnasiets omvårdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger på berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infärgning i undervisningen. I analysen har jag använt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths, weaknesses, opportunities, threats), som mäter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nämligen elevens, pedagogens, organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna som intervjuats ställer sig mycket positiv till infärgning i undervisningen.

Elever i gymnasieskolan visar svårigheter att skapa sig äkta förståelse för ämnet kemi. Detta kan bero på en omfattande mängd material men också att kemiämnet traditionellt är uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmåga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar. Arbetet diskuterar möjligheten för ämnesläraren att utgå från så kallade ?stora idéer? och sedan avancera innehållet enligt en bestämd ordning. Detta kan vara ett sätt att skapa helhetsbild, bättre överblick och därigenom djupare förståelse av kemin som ämne. Genom lärarintervjuer undersöks olika lärares syn på organisk kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen kemi 1 där fler exempel på den organiska kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever. Stora idéer som sammanfattar gymnasiekemins Grundkurs (kemi1) samt organisk kemi (del av kemi 2) presenteras i arbetet.

Arbetsterapeuter möter ständigt människor med bristande motivation till att hantera en förändrad livssituation de av olika anledningar ställts inför. Det skapar inte sällan en känsla av otillräcklighet hos arbetsterapeuten. Motiverande samtal, MI, har blivit en allt vanligare metod i hälso- och sjukvårdens arbete för att stödja människor i att förändra sina levnadsvanor. Arbetsterapeuter har under de senaste åren i sin kliniska praxis allt mer kommit att använda MI men det har inte gått att finna någon studie om deras erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda MI.

Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades på Rubico AB i Luleå under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem består kortfattat av två vattentankar med individuella nivågivare, en pump och en störflödeskran. I dagsläget används utrustningen vid laborationer på Luleå tekniska universitet i en Grundkurs i reglerteknik. Avläsning av nivågivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker på datorn med hjälp av mjukvaran RegSim.

Denna uppsats har undersökt vilka förmågor som är centrala för en chef att besitta för att bli en effektiv chef inom manöverkrigföringen. Förmågorna som denna uppsats identifierat som centrala är: Kreativitet, initiativkraft/handlingskraft, självständighet, god utbildningsståndpunkt inom taktik och stridsteknik samt förmåga i att tillämpa uppdragstaktik. Dessa förmågor anses av litteraturen som studerats i denna uppsats som de mest centrala för chefen att besitta. Vidare så har uppsatsen undersökt vilka utbildningsmetoder som kan användas för att utveckla de ovannämnda förmågorna hos elever. Det finns en mängd metoder som rekommenderas men de som anses som mest effektiva är dubbelsidiga övningar och muntliga stridsövningar under förutsättningen att elevernahar en grundlagd utbildning i taktik och stridsteknik.

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en Grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL.

I slutet av oktober avgörs allsvenskan, tillika svenska mästerskapen i fotboll. Vid den här tiden på året brukar planerna oftast vara mer bruna än gröna. Även under perioder av mycket regn får matcher ställas in på grund av att planen är ospelbar. Det finns idag ingen regional utbildning för planskötare, men kan man med rätt utbildning för dem som är planskötare öka kvalitén på planerna? Arbetet är gjort i samarbete med Svenska fotbollsförbundet (SvFF) som har intresse i att undersöka hur utbildningsnivån är och vilka kunskaper som saknas bland planskötarna idag.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.